Mats Wahlgren

Från Wikipedia
Mats Wahlgren
Född13 juni 1952 (71 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningParasitolog[1], universitetslärare[1]
Redigera Wikidata

Carl Mats Wahlgren, född 13 juni 1952, är en svensk forskare och parasitolog. Han avlade läkarexamen 1979 vid Karolinska institutet (KI), och studerade tropikmedicin samma år vid Mahidol Universitetet (Thailand). Wahlgren disputerade 1986 vid KI på doktorsavhandlingen Antigens and Antibodies involved in humoral immunity to Plasmodium falciparum malaria.[2] Han bedrev post-doktorala studier vid Stanford University och utnämndes 1993 till professor och överläkare i parasitologi vid KI och Smittskyddsinstitutet (SMI).[3] Han har verkat som institutionschef vid KI och som chef för den parasitologiska avdelningen vid SMI. Han har undervisat och bedrivit omfattande samarbete med forskare i bland annat i USA, Frankrike och Uganda.[4]

Mats Wahlgren upptäckte i mitten av 1980-talet en av mekanismerna för hur malariaparasiten Plasmodium falciparum orsakar svår malaria,[5] nämligen att malariainfekterade röda blodkroppar klumpas samman vilket leder till att blodkärlen blockeras. Wahlgren gav fenomenet namnet ”rosettering”. De humana populationerna har till följd av rosettering framselekterats för blodtyper som inte blockerar blodflödet (blodgrupp O, sickelcell, thalassemi).

Wahlgren är en av grundarna av Modus Therapeuticus AB och Dilafor AB som är bioteknikföretag engagerade i utvecklingen av kolhydratbaserad terapi mot bland annat svår malaria och sickelcell sjukdom..

Mats Wahlgren är medlem av Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet och har erhållit Carl Harfords gästprofessur[6] vid Washington University, St Louis, USA, den Söderbergska professuren 2010[7], Axel Hirschs pris från Karolinska Institutet 2016 och H & A Erikssons pris 2017 från Kungl. Vetenskapsakademien.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter
  1. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Wahlgren, Mats (1986) (på engelska). Antigens and antibodies involved in humoral immunity to Plasmodium falciparum. Stockholm. Libris 7672832. ISBN 91-7900-026-6. https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/45689/Thesis_Mats_Wahlgren.pdf 
  3. ^ http://www.smittskyddsinstitutet.se/upload/smittskydd/Smittskydd-2002-3(4-5)_malaria.pdf Arkiverad 29 april 2004 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ ”KI-samarbete i Uganda ger hopp om malariavaccin”. Karolinska Institutet. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. http://archive.is/2012.05.25-153931/http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=16097&l=sv&newsdep=130. 
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 november 2010. https://web.archive.org/web/20101130015056/http://smittskyddsinstitutet.se/presstjanst/pressmeddelanden-och-pressinbjudningar/2007/sa-orsakar-proteinklister-svar-malaria/. Läst 27 juni 2011. 
  6. ^ ”Short news”. MTC News. Mikrobiologiskt och Tumörbiologiskt Centrum (MTC), Karolinska Institutet. 8 februari 2002. sid. 18. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524030834/http://ki.se/content/1/c6/02/28/99/get_pdf-14.php.pdf. Läst 22 juni 2011. 
  7. ^ ”KI-forskare tilldelas Söderbergs forskningsprofessur i medicin”. Karolinska institutet. 5 november 2009. Arkiverad från originalet den 6 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130206003411/http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=3297&a=86842&l=sv&newsdep=3297. Läst 22 juni 2011.  se även https://archive.is/20120525153934/http://www.ragnarsoderbergsstiftelse.se/sarskilda-satsningar/professorsanslag/index1,88.htm
Tryckta källor
  • Originalartikeln för upptäckten av association till svår malaria: Carlson J, Helmby H, Hill AVS, Brewster D, Greenwood BM and Wahlgren M. Human cerebral malaria: strong association with erythrocyte rosetting and the lack of anti-rosetting antibodies. The Lancet, 336, 1457-1460, 1990.
  • Medicinsk Vetenskap nr 2 2010

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]