Metrisk tid

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Metrisk tid använder ett tidsmått som anknyter till metersystemet, vilket definierar sekunden som grundenhet för tid. Multipla och submultipla enheter bildas med metriska prefix, som i kilosekund och millisekund. Den definierar inte tiden på dagen, eftersom denna är definierad av skilda tidsskalor, vilka kan baseras på den metriska definitionen av sekunden. Andra fortfarande vanliga tidsenheter, minuten, timmen och dygnet godtas för användning med det moderna metriska systemet, men är inte del i detta. Problem med exempelvis tidszoner är således inte en fråga för metrisk tid.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Under den franska revolutionen skapades en revolutionskalender som etablerades oktober 1793. Kalendern hade 12 månader med 30 dagar uppdelad på ett decimalt tidsystem. Den togs ur bruk januari 1806. Samtidigt infördes ett antal metriska enheter, som fortfarande är i bruk. Tid kom som ett tillägg i särskild ordning. Decimaltid med utgångspunkt från dygnet lyckades dock inte heller nå allmän acceptans, därför att de underenheter som valdes ut att ersätta timmar och minuter inte kunde tävla med vanans makt.[1]

Alternativa enheter[redigera | redigera wikitext]

Metrisk tid var samtidigt ett försök att skapa ett system för tidsmätning baserat på det decimala talsystemet. Normalt är klockan baserad på talbasen 24 och talbasen 60, dygnet är uppdelat på 24 timmar med 60 minuter på varje timme. Decimaltid talar istället om dygnet uppdelat på 10 delar, ibland kallade metrisk timme, och varje metrisk timme uppdelat i 100 delar, metrisk minut. Sekunderna motsvaras av metriska sekunder och delar upp varje metrisk minut i 100 delar. Metrisk bör här hellre kallas decimal. Fördelen med detta system är att man kan summera tid på samma sätt som vi gör vardagligt med det decimala talsystemet, som när vi beräknar kronor och ören och hanterar meter, decimeter och så vidare.

På samma sätt kan man tänka sig att dela upp veckorna i 10 dagar och året i 36 veckor med en extra skottvecka för att hantera resterande 5 dagar plus skottår.

Problem[redigera | redigera wikitext]

Huvudproblemet med metrisk tid ligger i prefixens spann för enheterna. De första tre multiplerna uppåt skulle vara tänkbara att använda i ett metriskt tidsystem:

  • 101 (decasekund = 10 sekunder)
  • 102 (hektosekund = 100 sekunder; 1,666 minuter)
  • 103 (kilosekund = 1 000 sekunder; 16,666 minuter)

Redan från den fjärde SI-enheten börjar det bli mindre praktiskt användbart

  • 106 (Megasekund = 1 000 000 sekunder; 16 666,666 minuter; 277,777 timmar; 11,574 dygn).
  • 109 (Gigasekund = 1 000 000 000 sekunder; 16 666 666.666 minuter; 277 777,777 timmar; 11 574,074 dygn; 31,689 år)

Att sätta detta system av prefix i stånd för metrisk tid, kräver att standardenheter och prefixen utvecklas till de 4:e och 5:e exponenterna av sekunden för att metrisk tid ska bli genomförbar i praktiskt mänskligt liv.

Detta leder till nästa problem, som ligger i att få acceptans för nya multipelenheter. En snabb titt i tabellen ovan visar att en så grundläggande stund som dygnet, då skulle reduceras till en lägre rangs enhet. Inte ens en kalenderreform skulle kunna klara detta, eftersom dygnet där har sin självklara plats. Sekunden framstår därför i sin nuvarande definition som olämplig grund.

Lösningen[redigera | redigera wikitext]

Den enda enhet som ligger nära en redan använd och bekant tidsenhet och kan tävla mot "vanans makt" är kilosekunden, som ungefär motsvarar dagens kvart och dessutom ligger nära ett centidygn. För att denna skulle bli metriskt med såväl dygnet som sekunden i 10-potenser, krävs att sekunden omdefinieras till en något kortare variant om 0,864 s. Detta ställer givetvis till besvär med andra etablerade vetenskapliga enheter. Vad man vinner är dock ett användbart såväl metriskt som decimalt tidssystem.

I populärkulturen[redigera | redigera wikitext]

Metrisk tid dyker upp i science fictionberättelser från tid till annan. I romanen A Deepness in the Sky av trefaldige Hugovinnaren Vernor Vinge, tecknas den rymdfarande Qeng Ho-kulturen som användare av metriska tidsenheter som ks och Ms för att mäta alla tidsintervall. Romanen Accelerando av Charles Stross har flera tillfällen, när metrisk tid som ks, Ms och megaår kommer till användning.

I TV-serien the Simpsons har Principal Skinner i episoden "They Saved Lisa's Brain" repliken:” Tack vare att staden är under Mensas styre, så går tågen på metrisk tid.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carrigan, Richard A. Jr.; Decimal Time, American Scientist (maj-juni 1978), 66(3) sid 305-313. En senare version finns på svenska i Forskning och framsteg nr 7 (1980), sid 40-43.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]