Mira

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mira
Mira är den vackra röda stjärnan uppe till höger.
Mira är den vackra röda stjärnan uppe till höger.
Observationsdata
Epok: J2000.0
Stjärnbild Valfisken
Rektascension 02t19m20,79210s
Deklination -02°58'39,4956"[1]
Skenbar magnitud (V) 3,04 (2,0 – 10,1)[2][3]
Stjärntyp
Spektralklass M7 IIIe[4]
U-B-färgindex +0,08[5]
B-V-färgindex +1,53[5]
Variabeltyp Miravariabel
Astrometri
Radialhastighet (Rv) +63,8[6] km/s
Egenrörelse (μ) RA: +9,33[1] mas/år
Dek.: –237,36[1] mas/år
Parallax (π) 10,91±1,22 mas
Avstånd ~300  (~90 pc)
Detaljer
Massa 1,18[7] M
Radie 332–402[8] R
Luminositet 8 400–9 360[8] L
Temperatur 2 918–3 192[8] K
Ålder 6 miljarder[7] år
Andra beteckningar
Omikron Ceti, EIC 37, JCMTSE J021920.8-025838, SKY# 3428, 68 Ceti, EM MWC 35, JCMTSF J021920.8-025838, TD1 1361, GC 2796, JP11 625, TYC 4693-1144-1, JOY 1AP, GCRV 1301, LTT 1179, UBV 21604, JOY 1, GEN# +1.00014386J, WDS J02193-0259Aa,Ab, ADS 1778 A, GSC 04693-01144, YZ 93 562, ADS 1778 AP, HD 14386, NLTT 7657, LFO93 0216-03, ASAS J021920-0258.6, HIC 10826, PLX 477, PCC93 21, BD-03 353, HIP 10826, PLX 477.00, AAVSO 0214-03, CCDM J02194-0258AP, HR 681, PPM 184482, CSI-03 353 1, IRAS 02168-0312, RAFGL 318, DO 430, IRC +00030, SAO 129825[9]


För bokförlaget, se Harlequin (förlag). För sångaren Mira Luoti, se PMMP. För ett släkte av steklar, se Mira (djur).

Mira – Omikron Ceti, i Valfiskens stjärnbild är känd som variabel stjärna sedan 1596. Den upptäcktes av den holländske astronomen David Fabricius och är typstjärna för miravariabla stjärnor.[10]

Observationshistoria[redigera | redigera wikitext]

Troligtvis har såväl kinesiska astronomer, som grekiska gjort iakttagelser av Mira.[11] Det blev dock David Fabricius som fått stå som upptäckare, när han iakttog variabeln i maximum med början den 3 augusti 1596. Han trodde sig ha upptäckt en nova. Senare observationer visade att stjärnan visserligen minskade i ljusstyrka, men bara för att senare öka igen. I februari 1609 kunde han observera Mira på väg mot maximum, igen.[12] Fabricius hade upptäckt den första variabla stjärnan om man bortser från de spektakulära novorna och de ännu mer spektakulära supernovorna. Möjligen kan Algol i stjärnbilden Perseus tänkas tävla om titeln, men dess bestämning som variabel brukar anges till 1677.

Mira blev snart en flitigt observerad stjärna och alla maximum sedan 1638 finns dokumenterade. Misstankarna om variationerna i ljusstyrka ansågs bekräftade 1638, när den polske astronomen Johannes Holwarda bestämde Miras ljusvariationer till elva månader.

Den polsk-tyske astronomen Johannes Hevelius, som var samtida benämnde stjärnan "Mira", “Den Underbara” i sitt astronmiska verk Historiola Mirae Stellae (1662). Den franske astronomen Ismaël Boulliau bestämde i slutet av 1600-talet Miras period till 333 dygn, vilket är mindre än ett dygn ifrån det värde man numera anger periodiciteten till.

Mera om Mira[redigera | redigera wikitext]

MiraAB gestaltade av konstnären.

Mira varierar i ljusstyrka under en period som är 332 dygn lång,[9] normalt mellan magnitud 2,5 och 9,3,[2] men amplituden kan ibland bli ännu större. I vissa maxima är Mira Valfiskens ljusstarkaste stjärna med magnitud 2,0.[12][3] Stjärnan pulserar och varierar då i både storlek och temperatur och därför också i färg. Vid maximum har den en uppskattad storlek på 650 miljoner kilometer i diameter, det vill säga drygt 400 gånger solens.[5][7] Mira är en röd jätte av spektralklass M7 IIIe.[4] Den har fått namnet Mira A eftersom den har en närbelägen följeslagare på ett avstånd av mindre än en bågsekund, som är en subdvärg, Mira B, med ungefär den dubbla massan i jämförelse med Mira A. Systemet är symbiotiskt, där dvärgen samlar på sig massa från den röda jätten under dess utbrott.[13] Mira B upptäcktes med Hubbleteleskopet 1995, när den låg 70 astronomiska enheter från moderstjärnan Mira A. Omloppstiden är ungefär 400 år.[14][6]

Maxima för Mira[redigera | redigera wikitext]

Nyliga maxima och beräkningar av de närmaste kommande:[15]

  • 21-31 oktober 1999
  • 21-30 september 2000
  • 21-31 augusti 2001
  • 21-31 juli 2002
  • 21-30 juni 2003
  • 21–31 maj 2004
  • 11-20 april 2005
  • 11-20 mars 2006
  • 1-10 februari 2007
  • 21-31 januari 2008
  • 21-31 december 2008
  • 21-30 november 2009
  • 21-31 oktober 2010
  • 21-30 september 2011
  • 21-31 augusti 2012
  • 21-31 juli 2013
  • 21-31 juni 2014
  • 21-31 maj 2015
  • 20-30 april 2016

Landskapsstjärnan[redigera | redigera wikitext]

Mira är landskapsstjärna för Bohuslän.[14]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] F. van Leeuwen. ”Validation of the new Hipparcos reduction”. Astronomy and Astrophysics "474" (2): sid. 653–664. doi:10.1051/0004-6361:20078357. 
  2. ^ [a b] Nicolet, B. (1978). ”Photoelectric photometric Catalogue of homogeneous measurements in the UBV System”. Astronomy and Astrophysics Supplement Series "34": sid. 1–49. 
  3. ^ [a b] Kukarkin, B. V.; Kholopov, P. N.; Pskovsky, Y. P.; Efremov, Y. N.; Kukarkina, N. P.; Kurochkin, N. E.; Medvedeva, G. I.. ”General Catalogue of Variable Stars”. General Catalogue of Variable Stars (3:e upplagan). 
  4. ^ [a b] Castelaz, Michael W. och Luttermoser, Donald G. (1997). ”Spectroscopy of Mira Variables at Different Phases.”. The Astronomical Journal "114": sid. 1584–1591. doi:10.1086/118589. 
  5. ^ [a b c] S. L. Celis (1982). ”Red variable stars. I — UBVRI photometry and photometric properties”. Astronomical Journal "87": sid. 1791–1802. doi:10.1086/113268. 
  6. ^ [a b] Evans, D. S.. ”The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities – Proceedings from IAU Symposium no.”. Determination of Radial Velocities and their Applications (International Astronomical Union, University of Toronto) "30": sid. 57. 
  7. ^ [a b c] Wyatt, S. P. och Cahn, J. H. (1983). ”Kinematics and ages of Mira variables in the greater solar neighborhood”. Astrophysical Journal, Part 1 "275": sid. 225–239. doi:10.1086/161527. 
  8. ^ [a b c] Woodruff, H. C.; Eberhardt, M.; Driebe, T.; Hofmann, K.-H.; Ohnaka, K.; Richichi, A.; Schert, D.; Schöller, M.; Scholz, M.; Weigelt, G.; Wittkowski, M.; Wood, P. R. (2004). ”Interferometric observations of the Mira star o Ceti with the VLTI/VINCI instrument in the near-infrared”. Astronomy & Astrophysics "421" (2): sid. 703–714. doi:10.1051/0004-6361:20035826. http://www.eso.org/~mwittkow/publications/conferences/SPIECWo5491199.pdf. Läst 9 oktober 2014. 
  9. ^ [a b] ”Basic data: omi Cet -- Variable Star of Mira Cet type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=omicron+ceti&submit=SIMBAD+search. Läst 8 oktober 2014. 
  10. ^ Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. ISBN 978-3-8331-4371-7 
  11. ^ Wilk, Stephen R (1996). ”Mythological Evidence for Ancient Observations of Variable Stars”. The Journal of the American Association of Variable Star Observers "24" (2): sid. 129–133. 
  12. ^ [a b] ”Mira revisited”. The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsots_mira2. Läst 8 oktober 2014. 
  13. ^ John Sanford (1991). Stjärnboken. Norstedts. ISBN 91-1-913362-6 
  14. ^ [a b] ”Bohusläns Landskapsstjärna”. Astronomi i Fokus. http://astronomi.ifokus.se/articles/4d775e52c5c6a7504e0000c5-bohuslans-landskapsstjarna#discussions-1. Läst 9 oktober 2014. 
  15. ^ ”Mira, Omicron Ceti”. SEDS, USA. http://spider.seds.org/spider/Vars/mira.html. Läst 9 oktober 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]