Moritz Fleischer

Från Wikipedia
Moritz Fleischer
Född2 januari 1843[1]
Kleve, Tyskland
Död20 maj 1927[1] (84 år)
Berlin
Medborgare iTyskland
SysselsättningKemist, universitetslärare
ArbetsgivareLandwirtschaftliche Hochschule Berlin
Central Moor Commission
Redigera Wikidata

Moritz Fleischer, född 2 januari 1843 i Kleve, död 20 maj 1927 i Steglitz, Berlin, var en tysk kemist, en av grundläggarna av mossodlingen.

Fleischer studerade främst organisk kemi vid universiteten i Berlin (1862-64 och 1868-69) och Greifswald (1864-67) på samt ägnade sig därefter såsom assistent hos Gustav Kühn i Möckern vid Leipzig, Emil von Wolff i Hohenheim och Wilhelm Henneberg i Weende vid Göttingen och som föreståndare (1875-77) för lantbrukscentralföreningens för Rhenprovinsen försöksstation i Bonn så gott som uteslutande åt undersökningar rörande husdjurens näringsfysiologi och utfodring.

År 1877 kallades han att i Bremen organisera och leda en försöksanstalt för odlingen av moss- och hedjord. Härmed kom han att utöva ledningen av den från senare delen av 1800-talet så kraftigt framdrivna mossodlingen, inte bara i Tyskland, utan i viss mån även i andra länder. Mosskulturstationen i Bremen var under hans föreståndarskap centralpunkten för forskningen på detta område. Därifrån utgick initiativet till omfattande mossodlingar i norra Tyskland samt till den storartade tillverkningen av mosstorv och det på användningen av detta ämne grundade tillvaratagandet av städernas latrin; där fick även en stor del av dem, som kom att leda mosskulturens utveckling i andra länder, sin utbildning.

År 1891 blev Fleischer professor vid lantbrukshögskolan i Berlin och ledamot av den där förlagda Central-Moor-Kommission samt fick fortfarande som kurator för anstalten i Bremen ett visst inflytande på dennas ledning. Med bibehållande av sin lärarpost vid lantbrukshögskolan i Berlin blev han 1898 föredragande råd i preussiska jordbruksministeriet och erhöll titeln Geheimeoberregierungsrat.

Fleischer publicerade många berättelser och andra avhandlingar med anknytning till mossodling, främst i "Mitteilungen des Vereins zur Förderung der Moorkultur im Deutschen Reiche", "Thiels landwirtschaftliche Jahrbücher" och "Biedermanns Centralblatt" samt utgav Die Torfstreu (1890, "Tillverkningen och användandet af torfströ", 1891) samt Das stadtbremische Abfahrwesen, eine kritische Studie. Han blev 1887 ledamot av svenska Lantbruksakademien.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 24 april 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]