Myrpittor
Myrtpittor | |
Spräcklig myrpitta (Grallaria varia) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Underordning | Tyranni |
Familj | Myrpittor Grallariidae |
Vetenskapligt namn | |
§ Grallariidae | |
Utbredning | |
Släkten | |
Se text |
Myrpittor (Grallariidae) är en familj små tättingar i subtropiska och tropiska Central- och Sydamerika som tidigare fördes till familjen myrtrastar (Formicariidae).
Utseende och ekologi
Myrpittorna är markbundna och förekommer i låglandsskog och molnskog. I storlek varierar de från arterna inom släktet Grallaricula som mäter cirka 10 centimeter till jättemyrpittan som mäter 24 centimeter. De skiljer sig ifrån myrtrastarna genom att nästan helt sakna stjärt och att de föredrar att ta sig fram på marken genom att skutta istället för att gå. Gemensamt med myrtrastarna är att många arter har långa och kraftiga ben, och vassa näbbar. Många har dovt färgade fjäderdräkter i grått, brunt och rött, ofta med ett typiskt mönster, och vissa har även färgstarkare inslag i blått, rött, gult och grönt. Myrpittorna är skygga och ofta mer hörda än sedda, då många arter har kraftfulla lockläten.
Systematik
Fram till 2007-2008 klassificerades myrpittorna som en del av familjen myrtrastar (Formicariidae). Men under 2000-talet visade ett antal genetiska studier att familjen var parafyletisk.[1] Därför flyttades släkten Grallaria, Hylopezus, Myrmothera och Grallaricula till den nya familjen Grallariidae. Släktet Pittasoma, som också ingått i familjen myrtrastar, flyttades istället till Conopophagidae. Dessa ändringar genomfördes både i International Ornithological Congress taxonomiska lista över världens alla fåglar [2] och i Clements uppdaterade lista från 2009.[3]
Släkten och arter inom familjen
Familjen omfattar cirka 49 arter som placeras i fyra olika släkten. Följande lista följer Clements et al. 2010:
Släkte Grallaria - stora myrpittor, som framstår som runda i kroppsformen och som har tydligt mönstrade fjäderdräkter. Könen är lika till utseendet.
- Vattrad myrpitta (Grallaria squamigera)
- Jättemyrpitta (Grallaria gigantea)
- Större myrpitta (Grallaria excelsa)
- Spräcklig myrpitta (Grallaria varia)
- Skäggmyrpitta (Grallaria alleni)
- Fjällig myrpitta (Grallaria guatimalensis)
- Tachiramyrpitta (Grallaria chthonia)
- Brunryggad myrpitta (Grallaria haplonota)
- Ockrastrimmad myrpitta (Grallaria dignissima)
- Strimmyrpitta (Grallaria eludens)
- Kastanjekronad myrpitta (Grallaria ruficapilla)
- Buskmyrpitta (Grallaria watkinsi)
- Santa Martamyrpitta (Grallaria bangsi)
- Cundinamarcamyrpitta (Grallaria kaestneri)
- Andinsk myrpitta (Grallaria andicolus)
- Grånackad myrpitta (Grallaria griseonucha)
- Tvåfärgad myrpitta (Grallaria rufocinerea)
- Jocotocomyrpitta (Grallaria ridgelyi)
- Rödnackad myrpitta (Grallaria nuchalis)
- Vitnäbbad myrpitta (Grallaria carrikeri)
- Vitstrupig myrpitta (Grallaria albigula)
- Gulbröstad myrpitta (Grallaria flavotincta)
- Vitbukad myrpitta (Grallaria hypoleuca)
- Gråkronad myrpitta (Grallaria przewalskii)
- Kastanjemyrpitta (Grallaria capitalis)
- Rödbrun myrpitta (Grallaria erythroleuca)
- Mahognymyrpitta (Grallaria rufula)
- Rostmyrpitta (Grallaria blakei)
- Ockramyrpitta (Grallaria quitensis)
- Brunbandad myrpitta (Grallaria milleri)
- Rödkindad myrpitta (Grallaria erythrotis)
Släkte Hylopezus - relativt små myrpittor med streckade undersidor, och med relativt små näbbar. De lever på lågland och könen är lika till utseendet.
- Streckad myrpitta (Hylopezus perspicillatus)
- Fläckig myrpitta (Hylopezus macularius)
- Brunörad myrpitta (Hylopezus auricularis)
- Ockrabukad myrpitta (Hylopezus dives)
- Vitskäggig myrpitta (Hylopezus fulviventris)
- Amazonmyrpitta (Hylopezus berlepschi)
- Vitbrynad myrpitta (Hylopezus ochroleucus)
- Fläckbröstad myrpitta (Hylopezus nattereri)
Släkte Myrmothera- påminner om Grallaria-arterna men är tydligt mindre och har tunnare näbb.
- Trastmyrpitta (Myrmothera campanisona)
- Tepuimyrpitta (Myrmothera simplex)
Släkte Grallaricula - omfattar de minsta arterna, vilka ofta mäter 10-11 cm och upplevs som små och runda i kroppsformen. Könen är lika.
- Ockrabröstad myrpitta (Grallaricula flavirostris)
- Fjällbröstad myrpitta (Grallaricula loricata)
- Hättmyrpitta (Grallaricula cucullata)
- Perumyrpitta (Grallaricula peruviana)
- Ockrapannad myrpitta (Grallaricula ochraceifrons)
- Rostbröstad myrpitta (Grallaricula ferrugineipectus)
- Skifferkronad myrpitta (Grallaricula nana)
- Vitkindad myrpitta (Grallaricula lineifrons)
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norskspråkiga (nynorska) Wikipedia, 3 januari 2011.
Noter
- ^ Richard C. Banks, R. Terrrry Chesser, Carla Cicero, Jon L. Dunn, Andrew W. Kratttter, Irbrby J. Lovetttte, Pamela C. Rasmussen, J. V. Remsen, Jr., James D. Rising, Douglas F. Stotz, and Kevin Winker (7 juni 2008). ”Forty-ninth Supplement to the American Ornithologists' Union Check-list of North American Birds”. The Auk "125" (3): ss. 758-768. doi: . ISSN 004-8038. http://www.aou.org/checklist/suppl/AOU_checklist_suppl_49.pdf.
- ^ International Ornithological Congress: IOC World Bird List version 2.5 - Maurfuglar
- ^ från december 2009
Källor
- Ridgeley, Robert S. Paul J. Greenfield, The Birds of Ecuador vol II Christopher Helm London (2001) ISBN 0-7136-6117-8
- Hilty, Steven L. Birds of Venezuela Christopher Helm, London (2003) ISBN 0-7136-6418-5
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Myrpittor.
- Videor, fotografier och ljudinspelningar av myrpittor - the Internet Bird Collection