NGC 3603-C
| NGC 3603-C | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kölen |
| Rektascension | 11t 15m 07,589 s[1] |
| Deklination | -61° 15′ 38,00 ″[1] |
| Skenbar magnitud () | +11,89[1] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | WN6h + ?[2] |
| B–V | +1,05[1] |
| Astrometri | |
| Egenrörelse (µ) | RA: +2,4[3] mas/år Dek.: +2,8[3] mas/år |
| Avstånd | ca 25 000 lå (ca 7 600[2] pc) |
| Absolut magnitud () | -7,17[2] |
| Detaljer | |
| Massa | 113[2] M☉ |
| Radie | 26,2[2] R☉ |
| Luminositet | 2 200 000[2] L☉ |
| Temperatur | 44 000[2] K |
| Ålder | 1,5[2] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| CD-60 3452C, NGC 3603 HSW 3, CSI-60 2732 42, WR 43c, B 1184C, NGC 3603 MDS 18, HD 97950C, [HEM2008] 3, I 1132C, NGC 3603 MDS C, IDS 11108-6043 C, [SB2004] 1266, CCDM J11151-6116C, CPD-60 2732C, WDS J11151-6116C, [SB2004] 10635[4] | |
NGC 3603-C eller HD 97950C är en dubbelstjärna i norra delen av stjärnbilden Kölen och belägen i mitten av HD 97950-hopen i det stjärnbildande området NGC 3603. Den har en skenbar magnitud av ca 11,89[1] och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Den beräknas befinna sig på ett avstånd på ca 25 000 ljusår (ca 7 600 parsek) från solen.
NGC 3603-C katalogiserades först som en stjärna, men blev känd för att vara en tät klunga eller flera nära stjärnor. År 1926 fick de sex ljusaste medlemmarna bokstavsbeteckning från A till F,[5] även om flera av dem sedan har lösts upp till mer än en stjärna.[6] Stjärna C visade sig vara en dubbelstjärna, men följeslagaren har inte kunnat observeras.[7]
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
Primärstjärnan i NGC 3603-C är en blå stjärna av spektralklass WN6h.[2] Den har en massa som är ca 113[2] solmassor, en radie som är ca 26[2] solradier och har ca 2 200 000[2] gånger solens utstrålning av energi från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 44 000 K.[2]
NGC 3603-C är en Wolf-Rayet-stjärna och är bland de mest ljusstarka och mest massiva stjärnorna som är kända. Den har ett spektra som domineras av kraftigt bredda emissionslinjer. Spektraltyp WN6 anger att linjer av joniserat kväve är starka i jämförelse med linjer för joniserat kol, och suffixet h anger att vätelinjer också ses i spektrumet. Denna typ av WR-stjärna är inte den klassiska avskalade, åldrade stjärnan med kärnfusion av helium, utan ett ungt mycket ljusstarkt objekt med fusionsprodukter av CNO-cykeln som syns på ytan på grund av stark konventionell och roterande blandning och höga massförlusthastigheter från atmosfären. Emissionslinjerna genereras i stjärnvinden och fotosfären är helt dold. Ytfraktionen av väte uppskattas fortfarande till cirka 70 procent.[2]
De två stjärnorna i NGC 3603-C cirklar kring varandra med en omloppsperiod av ca 9 dygn. Det antas att följeslagaren är mindre och svagare än primärstjärnan för att kunna påverka beräkningen av dess fysikaliska egenskaper. Även om stjärnan är mycket ung, cirka 1,5 miljoner år, har den redan förlorat en del av dess ursprungliga massa, som beräknas ha varit 137 solmassor, vilket betyder att den har förlorat 24 solmassor.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, DENIS J081730.0−615520, 26 juni 2021.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] Melena, Nicholas W.; Massey, Philip; Morrell, Nidia I.; Zangari, Amanda M. (2008). "The Massive Star Content of NGC 3603". The Astronomical Journal. 135 (3): 878–891. arXiv:0712.2621. Bibcode:2008AJ....135..878M. doi:10.1088/0004-6256/135/3/878. ISSN 0004-6256. S2CID 16765414.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Crowther, P. A.; Schnurr, O.; Hirschi, R.; Yusof, N.; Parker, R. J.; Goodwin, S. P.; Kassim, H. A. (2010). "The R136 star cluster hosts several stars whose individual masses greatly exceed the accepted 150 M⊙ stellar mass limit". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 408 (2): 731–751. arXiv:1007.3284. Bibcode:2010MNRAS.408..731C. doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17167.x. S2CID 53001712.
- ^ [a b] Zacharias, N.; et al. (2003). "The Second U.S. Naval Observatory CCD Astrograph Catalog (UCAC2)". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 1289. Bibcode:2003yCat.1289....0Z.
- ^ HD 97950C (unistra.fr). Hämtad 2023-05-05.
- ^ Van Den Bos, W. H. (1928). "Another nebulous multiple star". Bulletin of the Astronomical Institutes of the Netherlands. 4: 261. Bibcode:1928BAN.....4..261V.
- ^ Moffat, Anthony F. J.; Drissen, Laurent; Shara, Michael M. (1994). "NGC 3603 and its Wolf-Rayet stars: Galactic clone of R136 at the core of 30 Doradus, but without the massive surrounding cluster halo". Astrophysical Journal. 436: 183. Bibcode:1994ApJ...436..183M. doi:10.1086/174891.
- ^ Schnurr, O.; Casoli, J.; Chené, A. -N.; Moffat, A. F. J.; St-Louis, N. (2008). "The very massive binary NGC 3603-A1". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society: Letters. 389 (1): L38–L42. arXiv:0806.2815. Bibcode:2008MNRAS.389L..38S. doi:10.1111/j.1745-3933.2008.00517.x. S2CID 15660536.
