Omega Carinae

Från Wikipedia
Omega Carinae (ω)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKölen
Rektascension10t 13m 44,21739s[1]
Deklination-70° 02′ 16,4563″[1]
Skenbar magnitud ()+3,29[2]
Stjärntyp
SpektraltypB8 IIIe[3]
U–B-0,285[4]
B–V-0,083[4]
Astrometri
Radialhastighet ()+7,0[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -36,01[1] mas/år
Dek.: +7,09[1] mas/år
Parallax ()9,54 ± 0,09[4]
Avstånd342 ± 3  (104,8 ± 1,0 pc)
Absolut magnitud ()-1,81[5]
Detaljer
Radie6,09[6] R
Luminositet711[5] L
Temperatur13 275[7] K
Vinkelhastighet245[7] km/s
Andra beteckningar
ω Car, CD-69° 1178, FK5 385, HD 89080, HIP 50099, HR 4037, SAO 250885 [8]

Omega Carinae (ω Carinae, förkortat Omega Car, ω Car) är en ensam stjärna belägen i den sydöstra delen av stjärnbilden Kölen. Den har en skenbar magnitud på 3,29[2], är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 9,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 342 ljusår (ca 105 parsek) från solen.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Omega Carinae är en blå till vit jättestjärna av spektralklass B8 IIIe[3], och är en Be-stjärna som visar emissionslinjer av väte i dess spektrum. Den har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och lämnat huvudserien. Den har en radie som är ca 6[6] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 711[5] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 13 300[7] K.

Omega Carinae är en skalstjärna,[3] som har en omgivande skiva av gas i ekvatorplanet. Den roterar snabbt med en projicerad rotationshastighet av 245 km/s, vilket anger en lägre gräns för stjärnans azimutala hastighet vid ekvatorn. Den kritiska ekvatorialhastigheten, vid vilken stjärnan skulle börja brytas upp, är 320 km/s. Stjärnans rotationsaxel lutar med en uppskattad vinkel på 70,8° mot siktlinjen från jorden.[7]

Under de kommande 7500 åren kommer rörelsen för den södra himmelspolen att passera nära denna stjärna och I Carinae (5800 e.Kr.).[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c] Wielen, R.; et al. (1999), Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions (35), Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, Bibcode:1999VeARI..35....1W
  3. ^ [a b c] Rivinius, Th.; Štefl, S.; Baade, D. (November 2006), "Bright Be-shell stars", Astronomy and Astrophysics, 459 (1): 137–145, Bibcode:2006A&A...459..137R, doi:10.1051/0004-6361:20053008
  4. ^ [a b c] Gutierrez-Moreno, Adelina; Moreno, Hugo (June 1968), "A photometric investigation of the Scorpio-Centaurus association", Astrophysical Journal Supplement, 15: 459, Bibcode:1968ApJS...15..459G, doi:10.1086/190168
  5. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/omegacarinae. Hämtad 2018-12-31.
  7. ^ [a b c d] Frémat, Y.; et al. (September 2005), "Effects of gravitational darkening on the determination of fundamental parameters in fast-rotating B-type stars", Astronomy and Astrophysics, 440 (1): 305–320, arXiv:astro-ph/0503381, Bibcode:2005A&A...440..305F, doi:10.1051/0004-6361:20042229
  8. ^ "ome Car -- Be Star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-01-13.
  9. ^ http://moonkmft.co.uk/Precession.html

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]