HR Carinae

Från Wikipedia
HR Carinae
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKölen
Rektascension10t 22m 53,84074 s[1]
Deklination-59° 37′ 28,3774 ″[1]
Skenbar magnitud ()8,42[2] (6,95 – 8,80)[3]
Stjärntyp
SpektraltypLVB[4] + RSG[5]
U–B-0,22[2]
B–V+0,92 ± 0,025[2]
VariabeltypLysande blå variabel[3]
Astrometri
Egenrörelse (µ)RA: -6,161[6] mas/år
Dek.: +2,163[6] mas/år
Parallax ()0,1708 ± 0,0326[6]
Avstånd4 370[7] pc
Absolut magnitud ()-8,4[5]
Detaljer
Massa25[8] - 40[9] M
Radie220 ± 60[5] (100[4] - 350[9] R
Luminositet416 000 ± 790 000[10] L
Temperatur7 900 - 21 900[10] K
Vinkelhastighet150[8] km/s
Andra beteckningar
HD 90177, ALS 1523, CD-59 3044, CPD-58 2145, GSC 08612-00013, HIC 50843, HIP 50843, IRAS 10211-5922, LS 1523, 2MASS J10225385-5937283, MSX5C G285.1463-01.9834, PPM 338982, SAO 238005, TYC 8612-13-1, UCAC3 61-98097, UCAC4 152-044491, uvby98 100090177, HR Carinae, WISE J102253.81-593728.5, Gaia DR3 5255045082580350080, Gaia DR1 5255045078257537664, Gaia DR2 5255045082580350080[11]

HR Carinae eller HD 90177, är en dubbelstjärna i norra delen av stjärnbilden Kölen. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud av ca 8,42[2] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 0,17 mas,[4] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 4 370 parsek från solen.[3]

Upptäckt[redigera | redigera wikitext]

HR Carinae observerades första gången i början av 1900-talet på grund av dess Hβ-emission. Den placerades i Secchi klass I, motsvarande moderna stjärnor av spektraltyp A och F.[12] Den katalogiserades 1933 som en Be-stjärna[13] och upptäcktes 1940 vara variabel.[14] En mer detaljerad spektroskopisk studie gav den spektraltyp B2eq med emissionslinje av väte, helium och joniserat järn och P Cygni-profiler på vissa linjer.[15]

År 1970 erkändes HR Carinae och den liknande variabeln AG Carinae som relaterade till P Cygni-variablerna, instabila heta superjättar.[16][17] Gruppen erkändes formellt som S Doradus-variabler för att undvika förväxling med P Cygni-spektraldragen som delas med andra typer av stjärnor.[18] HR Carinae blev ett av de bäst studerade exemplen i klassen, och visade tydligt ljusstyrka och spektrala variationer som kom att känneteckna stjärnorna kända som lysande blå variabler.[19][20]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan HR Carinae A är en lysande vit till blå hyperjättestjärna av spektralklass LBV[4] med spektrum av en tidig B-hypergigant.[21] Den har en massa som är ca 25[8] - 40[9] solmassor, en radie som är ca 220[5] solradier - 350[9] och har ca 416 000 - 790 000[10] gånger solens utstrålning av energi från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 7 900 - 21 900 K.[10] Stjärnan är en lysande blå variabel omgiven av en stor nebulosa av utstött kärnbearbetat material eftersom denna stjärna har en atmosfär som expanderar flera skal. Den är bland de mest lysande stjärnornai Vintergatan. Den har mycket breda emissionsvingar på Balmer-linjerna, som påminner om de breda linjer som observerats i spektra av O- och Wolf-Rayet-stjärnor. HR Carinae är mycket lik Eta Carinae, båda lysande blå variabler, och båda omgivna av utstött material. HR Carinae är också en dubbelstjärna med en liknande separation, period och förhållande mellan komponentstorlek som Eta Carinae.[22] Emellertid är Eta Carinae-systemet mer massivt och mer lysande.

Den har identifierats som en möjlig supernovakandidat av typ IIb vid modellering av ödet för stjärnor som har 20 till 25 gånger solens massa (med LBV-status som det förutspådda föregående sista stadiet).[23]

Dubbelstjärna[redigera | redigera wikitext]

AMBER och PIONIER interferometri har visat att HR Carinae är en dubbelstjärna. Banan är endast svagt avgränsad men den mest troliga omloppsbanan har en halv storaxel på 3,3 mas, excentricitet på 0,4 och en omloppsperiod på 12,5 år. De möjliga banorna varierar från nästan cirkulära banor på bara några år till mycket excentriska banor på flera hundra år, alla med den närmaste separationen av de två stjärnorna på cirka 2 mas.[5]

Följeslagaren verkar vara större än primärstjärnan, men mycket mindre ljus. Det är med största sannolikhet en röd superjätte med en vinkeldiameter på 0,85 ± 0,20 mas, vilket översätts till en radie av 500 ± 150 solradier, och även med en massa på 9-20 solmassor och en temperatur på 3 600-4 000 K. Primärstjärnans diameter mättes också direkt med 0,38±0,08 mas, vilket motsvarar en radie på 220 ± 60 solradier vid ett avstånd av 5,4 kpc.[5]

Ljusstyrkans variation[redigera | redigera wikitext]

Ljuskurva för HR Carinae i I-bandet (nära infraröd, plottad från ASAS-data.[24]

HR Carinae genomgår spektrala variationer som uppenbarligen är korrelerade med ljusvariationerna på samma sätt som andra ljusstarka blå variabler. Den har genomgått flera utbrott under vilka den visuella ljusstyrkan ökar och temperaturen sjunker, men den bolometriska ljusstyrkan förblir ungefär konstant. Den visuella ljusstyrkan ökade oregelbundet men konsekvent under de senare decennierna av 1900-talet till en rekordtopp på magnitud 6,8, och sjönk sedan direkt till ett rekordminimum på magnitud 8,8 år 2010.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HR Carinae, 23 februari 2022..

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600.
  2. ^ [a b c d] Drilling, J. S. (1991). "UBV photometry of OB+ stars in the southern Milky Way". The Astrophysical Journal Supplement Series. 76: 1033. Bibcode:1991ApJS...76.1033D. doi:10.1086/191588.
  3. ^ [a b c] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
  4. ^ [a b c d] Hutsemekers, D; van Drom, E. (1991). "HR Carinae - A luminous blue variable surrounded by an arc-shaped nebula". Astronomy and Astrophysics. 281: 141–149. Bibcode:1991A&A...248..141H.
  5. ^ [a b c d e f] Boffin, Henri M. J.; Rivinius, Thomas; Merand, Antoine; Mehner, Andrea; Lebouquin, Jean-Baptiste; Pourbaix, Dimitri; De Wit, Willem-Jan; Martayan, Christophe; Guieu, Sylvain (2016). "The LBV HR Car has a partner: Discovery of a companion with the VLTI". Astronomy & Astrophysics. 593: A90. arXiv:1607.07724. Bibcode:2016A&A...593A..90B. doi:10.1051/0004-6361/201629127. hdl:2013/ULB-DIPOT:oai:dipot.ulb.ac.be:2013/239364. S2CID 118399536.
  6. ^ [a b c] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  7. ^ Groh, Jose H.; Stassun, Keivan G.; Drout, Maria R.; Murphy, Jeremiah W.; Aghakhanloo, Mojgan; Smith, Nathan (2019). "On the Gaia DR2 distances for Galactic luminous blue variables". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 488 (2): 1760–1778. arXiv:1805.03298. Bibcode:2019MNRAS.488.1760S. doi:10.1093/mnras/stz1712. S2CID 119267371.
  8. ^ [a b c d] Groh, J. H.; Damineli, A.; Hillier, D. J.; Barbá, R.; Fernández-Lajús, E.; Gamen, R. C.; Moisés, A. P.; Solivella, G.; Teodoro, M. (2009). "Bona Fide, Strong-Variable Galactic Luminous Blue Variable Stars Are Fast Rotators: Detection of a High Rotational Velocity in Hr Carinae". The Astrophysical Journal. 705 (1): L25–L30. arXiv:0909.4459. Bibcode:2009ApJ...705L..25G. doi:10.1088/0004-637X/705/1/L25. S2CID 16609230.
  9. ^ [a b c d] Machado, M. A. D.; de Araújo, F. X.; Pereira, C. B.; Fernandes, M. B. (2002). "HR Carinae: New spectroscopic data and physical parameters". Astronomy and Astrophysics. 387: 151–161. Bibcode:2002A&A...387..151M. doi:10.1051/0004-6361:20020295. pp. 151-161.
  10. ^ [a b c d] Nazé, Y.; Rauw, G.; Hutsemékers, D. (2012). "The first X-ray survey of Galactic luminous blue variables". Astronomy & Astrophysics. 538: A47. arXiv:1111.6375. Bibcode:2012A&A...538A..47N. doi:10.1051/0004-6361/201118040. S2CID 43688343.
  11. ^ HR Car (unistra.fr). Hämtad 2023-04-02.
  12. ^ Pickering, E. C.; Fleming, W. P. (1901). "Objects having peculiar spectra". The Astrophysical Journal. 14: 144. Bibcode:1901ApJ....14..144P. doi:10.1086/140844. ISSN 0004-637X.
  13. ^ Merrill, Paul W.; Burwell, Cora G. (1933). "Catalogue and Bibliography of Stars of Classes B and a whose Spectra have Bright Hydrogen Lines". The Astrophysical Journal. 78: 87. Bibcode:1933ApJ....78...87M. doi:10.1086/143490. ISSN 0004-637X.
  14. ^ Hoffleit, Dorrit (1940). "A New Variable Star with Be Spectrum". Harvard College Observatory Bulletin. 913: 4. Bibcode:1940BHarO.913....4H.
  15. ^ Henize, Karl G. (1952). "Six Peculiar Hα-EMISSION Stars". The Astrophysical Journal. 115: 133. Bibcode:1952ApJ...115..133H. doi:10.1086/145522. ISSN 0004-637X.
  16. ^ Bond, Howard E.; Landolt, Arlo U. (1970). "Photometric and Spectroscopic Observations of AG and HR Carinae". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 82 (485): 313. Bibcode:1970PASP...82..313B. doi:10.1086/128910. S2CID 120611422.
  17. ^ Viotti, R. (1971). "Note on the Spectrum and Luminosity of AG and HR Carinae". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 83 (492): 170. Bibcode:1971PASP...83..170V. doi:10.1086/129095.
  18. ^ Sharov, A. S. (1975). "S Dor-type variables in other galaxies". In: Variable Stars and Stellar Evolution; Proceedings of the Symposium. 67: 275–284. Bibcode:1975IAUS...67..275S. doi:10.1007/978-94-010-9934-9_38. ISBN 978-90-277-0579-2.
  19. ^ Van Genderen, A. M. (1989). "The maximum amplitude of the optical micro-variations of massive O-F type stars (or Alpha Cygni variables, including LBV's or S DOR variables) across the HR diagram". Astronomy and Astrophysics. 208: 135. Bibcode:1989A&A...208..135V.
  20. ^ Stothers, Richard B.; Chin, Chao-Wen (1994). "Luminous blue variables at quiescence: The zone of avoidance in the Hertzsprung-Russell diagram". The Astrophysical Journal. 426: L43. Bibcode:1994ApJ...426L..43S. doi:10.1086/187335. ISSN 0004-637X.
  21. ^ Clampin, M.; Schulte-Ladbeck, R. E.; Nota, A.; Robberto, M.; Paresce, F.; Clayton, G. C. (1995). "High Resolution Coronographic Imaging and Spectropolarimetry of the HR Carinae Nebula". The Astronomical Journal. 110: 251. Bibcode:1995AJ....110..251C. doi:10.1086/117514.
  22. ^ Rivinius, Th.; Boffin, H. M. J.; De Wit, W. J.; Mehner, A.; Martayan, Ch.; Guieu, S.; Le Bouquin, J.-B. (2015). "Binarity of the LBV HR Car". New Windows on Massive Stars: Asteroseismology. 307: 295–296. arXiv:1408.0511. Bibcode:2015IAUS..307..295R. doi:10.1017/S174392131400698X. S2CID 118591807.
  23. ^ Groh, J. H.; Meynet, G.; Ekström, S. (2013). "Massive star evolution: luminous blue variables as unexpected supernova progenitors". Astronomy & Astrophysics. 550: 4. arXiv:1301.1519. Bibcode:2013A&A...550L...7G. doi:10.1051/0004-6361/201220741. S2CID 119227339. L7.
  24. ^ "ASAS All Star Catalogue". The All Sky Automated Survey. Hämtad 8 december 2021.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]