Ne bis in idem

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ne bis in idem, latin ("icke två gånger i samma sak"), juridik, är ett i synnerhet i straffprocessrättslitteraturen använt uttryck för principen om domens rättskraft eller för den processuella princip, enligt vilken en sak som avgjorts genom en dom som vunnit laga kraft inte får prövas på nytt. I svensk lagstiftning kommer principen huvudsakligen till uttryck i 17 kap 11 § RB avseende tvistemål och 30 kap 9 § RB avseende brottmål.[1] I Europakonventionen framgår den av artikel 4 i konventionens sjunde tilläggsprotokoll och i EU:s rättighetsstadga av stadgans artikel 50. [2][3]

I Sverige[redigera | redigera wikitext]

Skattetillägg räknades länge som en administrativ avgift i Sverige, en inställning som bekräftades i ett betänkande 1996. En konsekvens av den uppfattningen blev att individens rättigheter i Europakonventionen kunde kringgås.[4] Sommaren 2013 fattade Högsta domstolen ett beslut som innebar att den som hade fått betala skattetillägg inte senare kunde åtalas i domstol för samma skattebrott. Detta förbud mot dubbelbestraffning gällde retroaktivt sedan februari 2009.[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://runeberg.org/nfbs/0371.html
  2. ^ https://lagen.nu/1994:1219
  3. ^ http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF
  4. ^ Jan Thörnhammar. "En historisk tillbakablick på ne bis in idem", dagensjuridik.se. 10 juni 2013. Läst den 27 april 2014.
  5. ^ "42 personer släppta efter förbud mot dubbelt straff", Ekot, Sveriges radio, 25 april 2014. Läst den 27 april 2014.