Sergels torg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°19′56″N 18°3′50″Ö / 59.33222°N 18.06389°Ö / 59.33222; 18.06389

För Veronica Maggios låt, se Sergels torg (sång).
Sergels torg mot öst, femte Hötorgshuset till vänster, Glasobelisken och bankpalatset Hästskon 12 rakt fram, Kulturhuset till höger.
Sergels torg mot väst, Drottninggatan rakt fram och Länssparbankens hus på hörnet.

Sergels torg (under planeringen även Sveaplatsen) är ett torg mitt i centrala Stockholm. Torget har fått sitt namn efter bildhuggaren Johan Tobias Sergel. Det nuvarande torgets nedre del, som i folkmun kallas "Plattan", ligger ungefär 10 meter under den gamla bebyggelsens marknivå, som låg i jämnhöjd med Malmskillnadsbron över Hamngatan. Den nedre delen, i torgets västra del, är belagd med svart och vit markbeläggning i ett storskaligt triangelmönster.

Sergels torg avgränsas västerut av Drottninggatan, norrut av Klarabergsgatan och den sydligaste av de fem Hötorgsskraporna samt Hötorgscity, söderut av Kulturhuset och österut av en cirkulationsplats där Klarabergsgatan, Sveavägen och Hamngatan möts.

I cirkulationsplatsens mitt finns Sergelfontänen i form av en superellips, en form som föreslogs av den danske konstnären och matematikern Piet Hein genom kontakt med arkitekt David Helldén. I fontänen står skulpturen Kristallvertikalaccent, en glaspelare ritad av skulptören Edvin Öhrström och invigd 1974. Vid torgets västra sida finns en av de stora entréerna till T-centralen, central för Stockholms tunnelbana, och vid den östra sidan återfinns bankpalatset Hästskon 12. Sedan år 2000 ingår Sergels torg i en miljö av riksintresse för kulturmiljövården.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Att ge nuvarande Sergels torg ett passande namn var en fråga som engagerade beslutsfattare och allmänheten under lång tid. Planeringen av torget tog 32 år och att bygga det ytterligare sju år. Det blivande Sergels torg kallades ursprungligen Sveaplatsen och dök upp för första gången år 1928 i Albert Lilienbergs generalplan som en nordsydligt orienterad plats i korsningen Sveavägen, Klarabergsgatan-Hamngatan. När namnet skulle slutligen bestämmas 1961 var namnberedningen dock tveksam. Sveaplats kunde lätt blandas ihop med Sveaplan (i norra änden av Sveavägen) och dessutom ansågs kopplingen till Moder Svea som otidsenligt. Inom beredningen stannade man efter flera års diskussion för två namnförslag: Malmtorget och Klara torg.[1] Malmtorget blev namnberedningens slutgiltiga förslag. Därefter beslöt stadsfullmäktige att platsen skulle kallas Sergels torg och det var Evert Taubes förslag.[2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

David Helldén (i mitten på huk) diskuterar modellen till Sergels torg 1965 (med Högertrafikomläggningen genomförd).

År 1957 kom ett förslag med ett nedsänkt delvis övertäckt fotgängartorg som förplats till tunnelbanan och över detta – i gatunivå – en trafikplats. Mot Drottninggatan fanns ett hus upplyft på pelare, varför det öppna gångtorget blev förhållandevis litet.

Den slutliga lösningen av torgets mittparti med dess helglasade centrumbyggnad i bottenplanet är inspirerad av fotgängarhallen Opernpassage i Wien. Man bestämde sig för något slags moment i mitten av trafikrondellen för att det inte skulle vara någon öppning mellan planen. Helldén fick stå för idén och strukturen av bassängen med sina ljusintag till den undre nivån, helglasade mittbyggnaden, även den i form av en superellips, den stora fritrappan mot Drottninggatan samt det karakteristiska triangelmönstret på markbeläggningen. Glaspelaren är en skulptur av Edvin Öhrström. Den är 37 meter hög, invändigt belyst och det var tänkt, men gick inte att genomföra, att det skulle rinna vatten längs dess kanter. Den stod färdig 1974.[3]

Historiska bilder[redigera | redigera wikitext]

Torget då och nu[redigera | redigera wikitext]

Sergels torg och Sergelfontänen, vy mot syd. Vänstra bild utan Kulturhuset och glasobelisken är från 1968, högra bild är tagen från samma punkt sommaren 2010. Sergels torg och Sergelfontänen, vy mot syd. Vänstra bild utan Kulturhuset och glasobelisken är från 1968, högra bild är tagen från samma punkt sommaren 2010.
Sergels torg och Sergelfontänen, vy mot syd. Vänstra bild utan Kulturhuset och glasobelisken är från 1968,
högra bild är tagen från samma punkt sommaren 2010.

Renovering av T-Centralens entré och Sergelgången under 2000-talet har gjort torget tryggare. Plattangruppen är en enhet inom polisen som har Sergels torg som sin arbetsplats med uppgift att bekämpa brottsligheten och göra torget till en tryggare plats. Området kring torget har få bättre restauranger eftersom de som efterfrågar dem undviker området på kvällen, och sådana restauranger finns snarare i Gamla Stan, Södermalm, Östermalm och kring Odenplan. I alla andra svenska och nordiska städer är innersta centrum också ett restaurangcentrum.

Under 1900-talets slut blev torget ökänt som plats för narkotikahandel och tillhåll för missbrukare, och många människor undviker torget kvällstid.

Aktiviteter på torget[redigera | redigera wikitext]

På torget äger många politiska demonstrationer och manifestationer rum inklusive hungerstrejkande medborgare. Vid viktiga idrottsvinster brukar glada fans använda fontänen för spontanbad. Tidigare har även ungdomar badat där i samband med studenten, men numera tömmer Stockholms stad den på vatten under denna säsong. På senare år har det också blivit en gemensam mötesplats för många av Stockholms fashioncores och poppare.

Sergels torg har även ofta använts för att fira hemkomna idrottare som segrat i diverse sporttävlingar, då främst hockeylandslaget Tre Kronor.

Marias enmansorkester som framförde kristna sånger i sin gatumission var från 1972 till 2002 ett välkänt inslag på torget.

Sergels torgs räcken är en omtyckt och en av Stockholms mest centralaste platser att hänga upp valaffischer på. Sedan flera år har ungdomsförbunden MUF och SSU kämpat om att affischera Sergels torg. En prestigefylld kamp där det gäller att få upp så många av det egna partiets valaffischer som möjligt.[4]

Under en vecka i juni 2011 fanns ett 300 m² stort "hål" mitt på "Plattan". Det var ett 32×18 meter stort fotografi föreställande ett hål ner i berggrunden, som fotografen och konstnären Erik Johansson fick tillstånd till att lägga över det välbekanta svart-vita mönstret. Han kallar sin skapelse "Mind your step" som ger en illusion av ett hål när man betraktar det från en viss vinkel.[5]

Reparation och ombyggnad[redigera | redigera wikitext]

Enligt Stockholms stads projektledare för upprustningen av Sergels torg är konstruktionerna i mycket dåligt skick, vilket innebär att man måste riva upp delar av gatan. Betongdäcket läcker och konstruktionen måste förstärkas för att Spårväg City mot Kungsholmen skall kunna dras fram. Sträckan mellan varuhuset NK och Stockholms central ligger på ett betongdäck som både behöver tätas och förstärkas. Bygget kommer att pågå i etapper och beräknas vara avslutat till 2018. Trafiken skall dock kunna komma fram även om det blir trångt.[6][7]

På och vid "Plattan"[redigera | redigera wikitext]

Anslutande byggnader och anläggningar i urval[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stockholms gatunamn, sida 151
  2. ^ City i samverkan: Ett ljusare Sergels Torg, läst 2011-11-06.
  3. ^ Stockholms omvandling Skolarbete av Linda Almgren 2001-06-18, läst 14 mars 2008
  4. ^ Enligt Dagens Nyheter av den 2010-08-21
  5. ^ Fotosidan om "Se upp för hålet på Sergels Torg", läst 2011-06-08
  6. ^ P4 Radio Stockholm: Byggarbetsplats fram till 2018, publicerat 2011-11-17.
  7. ^ Stockholms stad: Upprustning av Sergels Torg.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]