Hoppa till innehållet

Neil deGrasse Tyson

Från Wikipedia
Version från den 7 januari 2018 kl. 09.49 av Nerds Anonymous (Diskussion | Bidrag) (→‎Honorärtitlar: beteckningen 1994 KA kvarstår, så inte "omdöpt".)
Neil deGrasse Tyson
Neil deGrasse Tyson värd för 40-årsjubiléet av Apollo 11 på National Air and Space Museum i Washington, D.C. juli 2009.
Neil deGrasse Tyson värd för 40-årsjubiléet av Apollo 11National Air and Space Museum i Washington, D.C. juli 2009.
Neil deGrasse Tyson värd för 40-årsjubiléet av Apollo 11National Air and Space Museum i Washington, D.C. juli 2009.
Född5 oktober 1958 (65 år)
New York
Bosatt iUSA
NationalitetAmerikan
ForskningsområdeAstrofysik
InstitutionerHayden Planetarium

The Planetary Society

PBS
Alma materHarvard College

University of Texas at Austin

Columbia University

Neil deGrasse Tyson, född 5 oktober 1958 i New York, är en amerikansk astrofysiker och direktör för Hayden PlanetariumRose Center for Earth and Space i New York. Centret är en del av American Museum of Natural History, där Tyson grundade institutionen för astrofysik 1997 och har varit forskarassistent på avdelningen sedan 2003. Han är också känd för sin popularisering av astronomi och vetenskap; han har skrivit ett tiotal populärvetenskapliga böcker och är känd som programledaren för Cosmos: A Spacetime Odyssey. Tyson är uttalad agnostiker.

Unga år

Tyson föddes som andra barnet av tre i New York. Föräldrarna var Cyril deGrasse Tyson och Sunchita Feliciano Tyson. Han gick i skola vid Bronx High School of Science mellan åren 1972 och 1976 där han var lagkapten i brottning och chefredaktör för skolans Physical Science Journal. Hans intresse för astronomi började redan tidigt ta form, något han kom att febrilt studera senare i livet. Som femtonåring erhöll han viss berömmelse genom att hålla föreläsningar i astronomi.

Astronomen Carl Sagan försökte förmå Tyson att komma till Cornell University för att studera.[1] Tyson valde emellertid att studera vid Harvard University, där han koncentrerade sig på fysik. Till en början deltog han i rodd, men återvände under senare år till brottning. Tyson tog examen från Harvard 1980. Han studerade därefter vid University of Texas at Austin där hans fokus var astronomi. Under sin universitetstid var han även aktiv inom dans, däribland jazzdans, balett och tiodans, inom vilken stil han 1985 vann en guldmedalj.

Han påbörjade sin doktorsavhandling vid samma skola, men flyttade 1988 till Columbia University då hans doktorandkommitté[förtydliga] upplöstes.[2] 1991 fick[förtydliga] han en filosofie doktorsexamen i astrofysik.

Karriär

Neil deGrasse Tyson och Richard DawkinsHoward University september 2010.

Tyson har skrivit en mängd populära böcker om astronomi. 1995 började han skriva krönikan Universe åt tidskriften Natural History. I ett nummer 2002 myntade Tyson uttrycket "Manhattanhenge" som referens till de två dagar per år solnedgången obehindrat kan ses längs tvärgatorna i Manhattan.

2001 utnämndes han av dåvarande amerikanska presidenten George W. Bush som ledamot i Commission on the Future of the United States Aerospace Industry och 2004 på President's Commission on Implementation of United States Space Exploration Policy. Den sistnämnda kallas även "Moon, Mars and Beyond" kommissionen. Kort därefter tilldelades han NASA Distinguished Public Service Medal vilket är det mest prestigefyllda priset som Nasa tilldelar civila personer.[3]

2004 var han programledare för PBSserien Origins.[4] och stod även som medförfattare med Donald Goldsmith till den tillhörande boken Origins: Fourteen Billion Years Of Cosmic Evolution.[5] Tyson har också varit programledare för tv-programmet NOVA scienceNOW på den amerikanska public service-kanalen PBS.

Som direktör för Hayden Planetarium hade Tyson en stor roll i Plutos omgradering från planet till dvärgplanet. Han förklarade att det var vettigare att gruppera planeter efter egenskaper än att lära sig namnen som en ramsa. Enligt uttalanden på program såsom The Colbert Report, The Daily Show och BBC Horizon resulterade detta i en stor mängd hatbrev, många av dem från barn.[6] 2006 bekräftade IAU (Internationella Astronomiska Unionen) detta synsätt och Pluto klassificerades officiellt om som dvärgplanet.

Tyson har varit vicepresident, president och ordförande i The Planetary Society. Han är även programledare på PBS-programmet NOVA scienceNOW.[7] På symposiet Beyond Belief i november 2006 var han en av talarna. Tyson, som är välkand för sin färgstarka personlighet, gladlynthet och stora vördnad för universums storlek, blev 2007 vanligt återkommande kommentator i The History Channels populära TV-serie The Universe.

I maj 2009 påbörjade han en entimmes radioprogram kallat Star Talk. Han delar där programledartiteln med komikern Lynne Koplitz. Programmet syndikerades på söndagseftermiddagtar på stationen KTLK AM in Los Angeles and WHFS i Washington D.C. Projektet avslutades efter 13 veckor, men återuppstod i december 2010, då med Koplitz ersatt av Chuck Nice och Leighann Lord.

Åsikter

Tyson anser att intelligent design motarbetar vetenskapliga rön.[8][9][10] I en podcastintervju kallad "Point of Inquiry" anger Tyson att han är agnostiker.[11] Han har skrivit och talat mycket om sina åsikter om religion, spiritualism och spiritualism inom vetenskapen, däribland uppsatserna "The Perimeter of Ignorance"[12] och "Holy Wars",[10] som båda publicerades i tidskriften Natural History samt i en workshop kallad Beyond Belief.[13][14][15]

Tyson bodde nära World Trade Center och bevittnade själv 11 september-attackerna. Han skrev ett vida spritt brev om vad han såg.[16]

Tyson har samarbetat med evolutionsbiologen Richard Dawkins och med honom hållit konferenser om religion och vetenskap.[17] Tillfrågad om han personligen tror på en högre makt, svarade Tyson:

Every account of a higher power that I've seen described, of all religions that I've seen include many statements with regard to the benevolence of that power. When I look at the universe and all the ways the universe wants to kill us, I find it hard to reconcile that with statements of beneficence.
– Neil deGrasse Tyson, 31 mars 2010[18]
Bill Nye tar en selfie med Barack Obama och Neil deGrasse Tyson februari 2014.

Bibliografi

Priser och utmärkelser (i urval)

Utmärkelse

Hedersdoktorat

Honorärtitlar

  • 2000 Sexigaste levande astrofysiker, People Magazine
  • 2001 Asteroid: 13123 Tyson av IAU.
  • 2001 The Tech 100 - av redaktörer för Crain's Magazine utsedd som en av de 100 mest inflytelserika teknologerna i New York.
  • 2004 50 Most Important African-Americans in Research Science.[22]
  • 2007 Harvard 100: Most Influential Harvard Alumni Magazine, Cambridge. Massachusetts
  • 2007 The Time 100 - av redaktörer för Time Magazine utsedd som en av de 100 mest inflytelserika personerna i världen.[23]
  • 2008 Discover Magazine valde Tyson om en av de 50 bästa hjärnorna inom vetenskap.[24]

Referenser

  1. ^ Whitaker, Charles (7 juni 2000). ”Super Stargazer - astrophysicist Neil De Grasse Tyson - Brief Article”. Ebony (Johnson Publishing). Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525192316/http://findarticles.com/p/articles/mi_m1077/is_10_55/ai_63735675/. Läst 24 juni 2008. 
  2. ^ Adventures of an Urban Astrophysicist. Scenens tidpunkt: 45:43. http://www.youtube.com/watch?v=0I5Fl1Qn-Do. Läst 1 maj 2010 
  3. ^ ”Symposium Awards”. National Space Symposium. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111007054530/http://www.nationalspacesymposium.org/about/awards/douglas-s-morrow-public-outreach-award. Läst 25 oktober 2010. 
  4. ^ WGBH Educational Foundation (2004). ”NOVA - Origins - PBS”. Public Broadcasting Service (PBS). http://www.pbs.org/wgbh/nova/origins/. Läst 7 juni 2009. 
  5. ^ Tyson, Neil deGrasse; Goldsmith, Donald (2004). Origins: Fourteen Billion Years of Cosmic Evolution. New York: W.W. Norton & Co. ISBN 9780393059922 
  6. ^ The Colbert Report, 2006-08-17
  7. ^ ”NOVA - scienceNOW - PBS”. Public Broadcasting Service (PBS). http://www.pbs.org/wgbh/nova/sciencenow/. Läst 7 juni 2009. 
  8. ^ YouTube - Neil deGrasse Tyson on "Intelligent Design" at "Beyond Belief", Youtube
  9. ^ Neil deGrasse Tyson : "The Perimeter of Ignorance"
  10. ^ [a b] Holy Wars from PBS
  11. ^ Chris Mooney (February 28, 2011). ”Neil deGrasse Tyson - Communicating Science”. Point of Inquiry. Center for Inquiry. Arkiverad från originalet. http://www.pointofinquiry.org/neil_degrasse_tyson_communicating_science/. Läst 3 mars 2011. 
  12. ^ The Perimeter of Ignorance Arkiverad 26 september 2008 hämtat från the Wayback Machine. from Tyson's website
  13. ^ Beyond Belief 2006: Science, Religion, Reason and Survival from The Science Network
  14. ^ Beyond Belief '06 - Neil deGrasse Tyson (Monday, November 5) from YouTube
  15. ^ Beyond Belief '06 - Neil deGrasse Tyson (Tuesday, November 7th) from YouTube
  16. ^ "The Horror, The Horror" Arkiverad 5 april 2011 hämtat från the Wayback Machine. från Tysons webbplats
  17. ^ Richard Dawkins website
  18. ^ YouTube video
  19. ^ ”Astrofysik i ljusets hastighet”. https://www.bokus.com/bok/9789188659026/astrofysik-i-ljusets-hastighet/. Läst 8:e november 2017. 
  20. ^ (på amerikansk engelska) ASTROPHYSICS FOR PEOPLE IN A HURRY by Neil DeGrasse Tyson | Kirkus Reviews. https://www.kirkusreviews.com/book-reviews/neil-degrasse-tyson/astrophysics-for-people-in-a-hurry/. Läst 8 november 2017 
  21. ^ Tysons webbplats, lista över utmärkelser Arkiverad 11 januari 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  22. ^ "50 Of the Most Inspiring African Americans", Edited by Patricia Hinds, 2002, Essence Books (New York), p. 145.
  23. ^ Michael D. Lemonick (3 maj 2007). ”Neil deGrasse Tyson”. Time - The Time 100. http://www.time.com/time/specials/2007/time100/article/0,28804,1595326_1595329_1616157,00.html. Läst 7 juni 2009. 
  24. ^ Powell, Corey (19 november 2008). ”The 50 Most Important, Influential, and Promising People in Science”. Discover Magazine. http://discovermagazine.com/2008/dec/19-the-50-most-important-influential-and-promising-people-in-science. Läst 25 oktober 2009. 

Externa länkar