Nils Eklund (militär)

Från Wikipedia
Nils Eklund
Information
Född31 juli 1944 (79 år)
Engelbrekts församling i Stockholms stad, Sverige
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenMarinen
Tjänstetid1966–?
GradÖverste

Nils-Henrik Gunnar Eklund, född 31 juli 1944 i Engelbrekts församling i Stockholms stad,[1] är en svensk militär.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Eklund avlade studentexamen i Visby 1963. Han avlade marinofficersexamen vid Sjökrigsskolan 1966 och utnämndes samma år till fänrik i kustartilleriet, varpå han befordrades till löjtnant vid Gotlands kustartillerikår 1968 och till kapten vid Gotlands kustartilleriregemente 1972. Han utnämndes till major vid Försvarsstaben 1977 och till överstelöjtnant 1980.[2] Han var chef för Produktionsledningsavdelningen i Sektion 4 i Marinstaben från 1986,[3] chef för Inspektionsavdelningen i Kustartilleriets vapenslagsinspektion i Marinstaben 1989–1990 och chef för Kustartilleriets vapenslagsinspektion (kustartilleriinspektör) i Marinstaben 1990–1994, befordrad till överste 1991. Han var ställföreträdande chef för Västkustens marinkommando 1994–1995, marin- och flygattaché vid ambassaden i London 1996–1997 samt försvarsattaché vid ambassaderna i London och Dublin 1998–1999.[2] Eklund var ställföreträdande chef för ÖB:s internrevision i Högkvarteret från 2000 till 2005 eller 2006.[2][4][5]

Nils Eklund invaldes 1984 som ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet.[6]

Nils Eklund är son till Gunnar Eklund och Marianne von Malmborg.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
  2. ^ [a b c d] Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700–2005. Chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771–2005. Stockholm: Probus Förlag. sid. 69. ISBN 978-91-87184-83-3 .
  3. ^ Sveriges statskalender 1988. Stockholm: Allmänna Förlaget. 1988. sid. 115. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59826/gupea_2077_59826_1.pdf .
  4. ^ Sveriges statskalender 2005. Stockholm: Fritzes. 2005. sid. 226. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59888/gupea_2077_59888_1.pdf .
  5. ^ Sveriges statskalender 2006. Stockholm: Fritzes. 2006. sid. 228. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59889/gupea_2077_59889_1.pdf .
  6. ^ Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700–2005. Chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771–2005. Stockholm: Probus Förlag. sid. 241. ISBN 978-91-87184-83-3 .