Gotlands kustartilleriregemente

	Gotlands kustartilleriregemente; (KA 3)
Datum	1937–2000
Land	Sverige
Lojalitet	Försvarsmakten
Försvarsgren	Marinen
Typ	Kustartilleri
Storlek	Regemente
Del av	MKG (1942–1993); Milo M / MKG (1993–2000)
Förläggningsort	Fårösund
Färger	Rött och gult
Marsch	"Nordergutarna" (Dohlin)

Koordinater: 57°51′49″N 19°2′45″Ö / 57.86361°N 19.04583°V / 57.86361; -19.04583

Gotlands kustartilleriregemente, KA 3, var ett kustartilleriförband inom Försvarsmakten som verkade i olika former mellan den 1 juli 1937 och den 31 oktober 2000. Förbandet var förlagt till Fårösund på norra Gotland och ingick i Gotlands garnison. Cirka 250 till 375 värnpliktiga utbildades årligen.^[3]

Historia [redigera]

Vakten vid KA 3.

Den militära närvaron i trakterna runt norra Gotland inleddes i samband med Krimkriget. Då blev Fårösund en strategiskt viktig plats. Engelsk och fransk flotta använde sundet som bas, etappstation och observationspunkt under kriget mot Ryssland.^[3] Sveriges neutralitet hade ifrågasatts och både Tyskland och Ryssland krävde att Fårösund skulle befästas om neutraliteten skulle respekteras. Kustartilleriet kom till i början av 1900-talet och försvaret köpte upp mark och byggnader. En stor militär verksamhet byggdes upp på norra Gotland och så sent som 1986 byggdes en ny kasern med 48 förläggningsplatser.^[3]

KA 3 bildades den 1 juli 1937 i Fårösund, cirka 55 km norr om Visby. Fyra kompanier under en major som utbildningsledare organiserades. Hela området var på 110 hektar och mellan 200–400 personer har varit verksamma på KA 3 som var Gotlands största arbetsplats. Den 6 juni 1939 klockan 08:00 på morgonen hissades flaggan framför kanslihuset för första gången. I december samma år mobiliserades kustartilleriet och den inkallade styrkan uppgick till cirka 1000 man. I maj 1938 beslutade Riksdagen att 669 000 kronor skulle anvisas till byggande av tjänstebostäder vid Gotlands kustartillerikårs förläggning i Fårösund.^[4]

Den 1 april 1960 i ett kungligt brev bestämdes det att Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår skulle ha gemensam chef och gemensamma stabs- och förvaltningsorgan i fred.

Fårösunds Marinbrigad (FMB) utbildade 1994/95 sitt första amfibiekompani (med gröna baskrar). I februari fick de hedersuppdraget att vara honnörsstyrka vid sjösättningen av ubåten Gotland. Kompaniets huvudbeväpning var Robot 17 och minor tilldelades, men, hade, trots namnet, inga sjötransportmedel. 1996/97 utbildades det första skärgårdsskyttekompaniet som tilldelades Bandvagn 206 (på försök) och 12,7 mm kulsprutor.^[5]

Den 31 oktober 2000 lades regementet officiellt ner. Regeringen beslutade år 2000 att garnisonsområdet med flygfält (Bunge flygfält) ska vara byggnadsminne. Fyra nedlagda regementen i Sverige har fått detta lagskydd. KA 3 blev därmed ett nationellt kulturarv.^[3] Efter nedläggningen tog det statliga förvaltningsbolaget Vasallen över området, med uppgift att sälja eller hyra ut lokalerna till företagare. Bland annat finns där idag en filmstudio, Kustateljén, där det spelats in ett flertal välkända svenska filmer.

Organisation [redigera]

Kanslihuset vid KA 3 år 2009.

Organisationen 1937 bestod av följande:^[4]

1 komp, med utbildning för fast sjöfrontsartilleri
2 komp, med utbildning för fast luftvärnsartilleri
5 komp, med utbildning för rörligt sjöfrontsartilleri
8 komp, med utbildning för min-, signal- och båttjänst. Vid 8. komp placerades även ekonomi- och handräckningspersonal.

I slutet av 1940-talet ändrades benämningen av kompanierna till:

3 komp, med utbildning för tungt sjöfrontsartilleri.
14 komp, med utbildning för luftvärn- och lätt sjöfrontsartilleri, min-, signal- och båttjänst.

Namnbeteckning [redigera]

Kasern "Kanonen".

Namn	Period
Fårösunds kustposition och Fårösunds kustartilleridetachement	1904–1914
Fårösunds fästning och Fårösunds kustartilleridetachement	1915–1919
Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår	1937–1975
Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartilleriregemente	1976–1993
Fårösunds Marinbrigad med Gotlands kustartilleriregemente	1994–1997
Gotlands kustartilleriregemente	1997–2000

Förbandschefer [redigera]

Minnessten vid KA 3.

Förbandchefer/Regementschefer på KA 3.^[6]

Fårösunds kustposition och Fårösunds kustartilleridetachement (1904–1914) [redigera]

1904–1908 – Kn Nils Vilhelm Bille
1908–1910 – Kn Olof Wilhelm Brogren
1910–1912 – Kn Lars Theodor Hasselgren
1912–1914 – Kn Nils Gustaf Henrik Wennerström
1914–1914 – Mj John Gustaf Johansson-Carell
1915–1915 – Kn Erik Gustaf Joel Ekström

Fårösunds fästning och Fårösunds kustartilleridetachement (1915–1919) [redigera]

1915–1919 – Kn Erik Gustaf Joel Ekström

Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår (1938–1976) [redigera]

1938–1941 – Öv Sven Gösta Möller
1941–1947 – Öv Emil Johan Cederlöf
1947–1951 – Öv Bo Erik Lindeberg
1951–1954 – Öv Sven Emil Haglund
1954–1957 – Öv Stig Adolf Stade
1957–1961 – Öv Carl Fredrik Gillberg
1961–1962 – Öv Karl Gustaf Birger Ehnrot
1962–1964 – Öv Gunnar Eklund
1964–1966 – Öv Bo Gerhard Otto Varenius
1966–1971 – Öv Karl Erik Lyth
1971–1974 – Öv Jean-Carlos Danckwardt
1974–1976 – Öv Arne Nils Gösta Lundell

Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartilleriregemente (1976–1993) [redigera]

1976–1980 – Öv Arne Nils Gösta Lundell
1980–1982 – Öv Torsten Engberg
1982–1985 – Öv Urban Rune Sobéus
1985–1987 – Öv Sem Håkan Wilhelm Söderlindh
1987–1993 – Öv Anders Mikael Hammarskjöld

Fårösunds Marinbrigad med Gotlands kustartilleriregemente (1994–1997) [redigera]

1994–1997 – Öv Sven Alfred Krister Arweström