Nimis
Koordinater: 56°17′15.4″N 12°32′21.8″Ö / 56.287611°N 12.539389°V
Nimis (av latin, "för mycket") är ett platsspecifikt konstverk av Lars Vilks på platsen Håle stenar[1] i Kullabergs naturreservat i nordvästra Skåne. Det är byggt av drivved och består av ganska glest ihopspikade plankor och trägrenar som bildar gångar, rum och torn. Byggnationen av Nimis började i juli 1980[2] som Vilks hämnd på havet efter att ha varit nära att drunkna,[3] men också som en reaktion på trenden som rådde inom konsten, "ingenting var beständigt".[4] Myndigheterna blev inte medvetna om Nimis existens förrän 1982 och beslutade då att svartbygget skulle rivas. Detta blev startpunkten för en lång rättslig process som Vilks inkorporerade i sin konstnärliga praktik och processen kom på så sätt att bli en del av verket. Det fysiska verket växte och mätte efter några år över 100 meter på längden och vissa av konstruktionens torn sträcker sig 25 meter upp i luften.[5] Nimis har genomgått ständiga uppdateringar under tre årtionden och över 160 000 spik har gått åt genom åren.[6][7] Nimis såldes 1984 till den tyska konstnären Joseph Beuys och efter dennes död såldes det vidare till konstnärsparet Jeanne-Claude och Christo 1986.[5] Trots att stranden där verket är placerat ligger otillgängligt har Nimis kommit att bli en turistattraktion.[8]
Innehåll |
Definition [redigera]
Vilks beskriver Nimis som ett konceptuellt konstprojekt där den viktigaste beståndsdelen är rättsprocesserna.[9] Högsta Domstolen benämner Nimis som en byggnad[10] vilket förnekas av Vilks. Verket har av andra ofta beskrivits som land art vilket Vilks motsäger sig:
| ” | Själv avskydde han för övrigt termen landart. Den var slapp, tyckte han, fick folk att bekvämt kategorisera verken och gjorde att de slutade se vad de faktiskt hade framför ögonen. Man borde, menade Vilks, se på hans verk med samma omsorg som man betraktar en renässansskulptur eller en senmedeltida målning, full av detaljer som det tar tid att upptäcka och uttolka.[11] | „ |
Vilks menar även att Nimis bär drag av installationskonst eftersom det är anpassat till rummet de utförs i.[3] Där fonden av träd och bergväggar som ramar in konstverket utgör dess rum, och "golvet" utgörs är stenarna på stranden. 1980 lät Vilks trycka upp ett par klistermärken för Nimis, som knappast förklarade syftet med projektet, utan istället liknade besvärjelser:[12]
Nimis II
Och finns här
mer än synlig
Vidrig mot varje åsikt
cui dolet meminit
Rättsliga aspekter [redigera]
Vilks saknar bygglov, vilket har lett till ett antal juridiska processer - troligen hade det inte heller gått att få tillstånd för att bygga på stranden i ett naturreservat. De juridiska processerna är enligt Vilks också en del av den konstnärliga processen - därav konceptkonst. Det är kontroversiellt, främst eftersom Lars Vilks i konstens namn anser sig stå över reglerna för naturreservatet. Därutöver uppfyller de klättervänliga[13] konstruktionerna knappast svensk säkerhetsstandard för en byggnad att klättra i. Terrängen kring Nimis har fått flera personer att skada sig men dock ej av konstverket självt.[7]
Raserade och återuppbyggda torn [redigera]
Karaktäristiskt för Nimis är tornen. De tre namngivna klättertornen har alla varit förstörda och återuppbyggts. Wotans torn, som står nära vattnet, blev nedspolat av en storm och återuppbyggt, Vindarnas torn blev raserat av en annan storm och återuppbyggt.[14] Liksom andra liknande träskulpturer av Vilks (Asema[15], Ambassad[14], Björntorn[16]) har Nimis blivit utsatt för anlagda bränder. Ascendentens Funktion har således brunnit, och byggts upp.[14] Ett antal av Vilks dylika träskulpturer har även de raserats av vädret; Empire[17], Ambassad[18] och Flygledartorn.[19]
Minaret [redigera]
Hösten 2012 gjordes ett av tornen om till en minaret av en konstnärsgrupp. [20]
Avveckling [redigera]
Enligt en intervju med Vilks i Helsingborgs Dagblad 2010 kommer projekten Nimis och Arx ha avvecklats år 2030, eftersom han då "blivit för gammal att sköta underhållet".[21] Enligt samma artikel besöks Nimis av 40 000 personer årligen (år 2010).
Relaterat [redigera]
I anslutning till Nimis finns även ett annat av Vilks svartbyggen, "Boken" Arx byggd av betong och sten. Ett tredje verk, Omfalos, forslades bort år 2001 efter beslut i tingsrätten. Lars Vilks har utropat området som Nimis och Arx står på, och som Omfalos stod på, som den självständiga staten Ladonien.
Se även [redigera]
Galleri [redigera]
-
Nimisdetaljer, 2003
-
Nimis, 2004
-
Nimis, 2010
-
Nimis, 2010
-
Nimis, 2010
-
Nimis, 2010
-
Nimis, 2010
Källor [redigera]
Noter [redigera]
- ^ En natur- kulturkrock på Kullaberg– rättstvister i ett naturreservat
- ^ HD - Nimis redo för 25 år till
- ^ [a b] HD - Nimis når slutpunkten 2030
- ^ Citatet är förstahandsuppgift från Vilks i TV-programmet Globe Trekker
- ^ [a b] Lars Vilks (2005) Pressrelease: Nimis 25 years, www.ladonia.net, läst 2011-04-12
- ^ utsidan.se - Ladonia (Nimis & Arx)
- ^ [a b] Expressen - Nimis kan få varningsskylt
- ^ Vikten av att vara Vilks, Svenska Dagbladet 2010-06-27
- ^ Sydsvenskan - Vilks ser fram emot ett angrepp på Nimis
- ^ lagen.nu NJA 1986 s. 572
- ^ Pontus Kyander: Det var en gång ett litet skjul
- ^ Konstvilks - Självbiografiska uppgifter 1980-81
- ^ HD - Drivved mot strömmen
- ^ [a b c] Konstvilks
- ^ HBL - Lars Vilks konstverk brandskadat
- ^ Konstvilks - Självbiografiska uppgifter 2003:2
- ^ Konstvilks - Självbiografiska uppgifter 2006:2
- ^ Konstvilks - Självbiografiska uppgifter 1997:2
- ^ Konstvilks - Självbiografiska uppgifter 1999:1
- ^ TT (2012-10-15). ”Vilks-skulptur blev minaret”. http://www.dn.se/nyheter/sverige/vilks-skulptur-blev-minaret. Läst 2012-10-15.
- ^ Helsingborgs Dagblad 24 april 2010
Tryckta källor [redigera]
- Lars Vilks (1994). Nimis och Arx. ISBN 91-88248-50-X
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Nimis
