Sydsvenskan
|
|
| Publikationstyp | Morgontidning |
|---|---|
| Grundad | 1848 |
| Huvudkontor | Krusegatan 19, Malmö |
| Chefredaktör | Lars Dahmén |
| Politisk beteckning | Oberoende liberal |
| Språk | Svenska |
| Frekvens | 7 nr/vecka |
| Upplaga | 104 500 (per utg. dag 2012)[1] |
| Format | Tabloid |
| Huvudägare | Bonnier AB |
| ISSN | ISSN 1652-814X |
| Webbplats | Sydsvenskan.se |
| Sydsvenska Dagbladets Aktiebolag | |
| Nyckelpersoner | Gunilla Herlitz Styrelseordförande Lars Dahmén Vd |
|---|---|
| Antal anställda | 330 - December 2011 |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▼ 1,11 miljarder SEK |
| Rörelseresultat | ▼ -203,212 miljoner SEK |
| Vinst efter skatt | ▼ -196,04 miljoner SEK |
| Tillgångar | ▼ 866,144 miljoner SEK |
| Eget kapital | ▼ 292,916 miljoner SEK |
| Struktur | |
| Moderbolag | Tidnings AB Marieberg |
| Övrigt | |
| Fotnoter | Siffror från 2011 års bokslut.[2] |
Sydsvenska Dagbladet Snällposten, Sydsvenskan (förkortat SDS), är en morgontidning utgiven i Malmö och grundad 1848. Tidningen ges ut av SDS-koncernen som ingår i Bonnierkoncernen.
Tidningen betecknar sig som "oberoende liberal".[3] Chefredaktör, ansvarig utgivare och VD är sedan januari 2013 Lars Dahmén. Politisk redaktör och chef för ledarredaktionen är sedan oktober 2005 Heidi Avellan.
Tidningens huvudsakliga spridningsområde är A-region 28, alltså Malmö, Lunds, Kävlinge, Lomma, Burlövs, Staffanstorps, Svedala, Vellinge och Trelleborgs kommuner. I detta område har tidningen en dominerande ställning, framförallt sedan största konkurrenten Arbetet lades ner 2000. Sydsvenskan hade fram till den 1 maj 2008 även lokalbevakning i A-region 30, Eslövs och Höörs kommuner.
Innehåll |
Historik[redigera]
Det första numret av Snäll-Posten från Malmö utgavs den 8 maj 1848. Publicisten hette Bernhard Cronholm. Detta datum brukar ses som Sydsvenskans födelsedag. Den 20 februari 1851 bytte tidningen namn till enbart Snäll-Posten.
"Snäll" i Snällposten kommer av tyskans "schnell", det vill säga snabb (samma ordbildning som i snälltåg), och med tidningsnamnet ville grundarna alltså ge samma löfte om snabba nyheter som till exempel tidningarna Expressen eller Kuriren.
Sydsvenska Dagbladet startade som konkurrent till Snällposten den 29 april 1870. Dess grundare var Carl Herslow och D. L. Beyer, den senare innehade utgivningsbeviset under de första åren.[4] Efter sammanslagning av Sydsvenska Dagbladet och Snällposten gavs det första numret av Sydsvenska Dagbladet Snällposten ut tisdagen den 2 januari 1872. Under ledning av Herslow kom tidningen från 1904 att ansluta sig till den då bildade högerorganisationen Allmänna valmansförbundets ståndpunkter.
Åren 1946–67 var Christer Wahlgren chefredaktör för att efterträdas av sonen Olof Wahlgren (1967–87). Efter en brytning med dåvarande Högerpartiet 1966 betecknar tidningen sig som "oberoende liberal".
Den 3 oktober 1989 lanserades "ABC-tidningen", då Sydsvenskan delades upp i tre olika delar med separat sidnumrering. Den 1 september 1992 förändrades tidningens sidhuvud och den klassiska postryttaren återkom. Samtidigt togs en avslutande punkt efter Snällposten bort. I september 1995 lanserades Sydsvenskan på Internet.
Inför 150-årsjubileet byttes sidhuvudet ut den 2 januari 1998 efter att ha sett i grunden likadant ut sedan 1872. Mitt i namnet placerades en ny mörkröd postryttare och Snällposten flyttades till en blå linje. Den 12 mars 2003 ändrade tidningen format på B- och C-delen till tabloid. A-delen gavs dock fortfarande ut i broadsheet.
Den 5 oktober 2004 övergick tidningens samtliga delar till tabloidformatet. Samtidigt byttes logotypen till Sydsvenskan som tidningen även kallas i folkmun. Namnet Sydsvenska Dagbladet Snällposten kvarstår dock formellt, och finns även på förstasidan. I samband med omstruktureringen 2004 tillkom en ny del, D-delen. Den uppkom genom att temamaterialet som tidigare fanns i B-delen flyttades till en egen daglig del. Denna del försvann dock snart, då tidningen i stället satsade på utbyggd feature på helgerna.
Den 5 oktober 2004 fick även delarna namn. B-delen fick namnet "Kultur & Nöje", C-delen kallas "Malmö & Sport" eller "Lund & Sport" beroende på edition. Dessutom fick tidningen en ny och mer konstant struktur genom att olika avdelningar alltid förekommer i samma del. Tidigare hade bland annat "Postis" och "Familj" växlat mellan att ligga i A- och B-delen.
Peter Melin var chefredaktör för allmänna redaktionen och ansvarig utgivare fram till sin plötsliga död den 13 februari 2008. Ny chefredaktör blev, efter tillförordnade Jonas Gruvö, i augusti 2008 Daniel Sandström. Daniel Sandström slutade som chefredaktör i januari 2013. Ny chefredaktör är Lars Dahmén.
Editioner[redigera]
Sydsvenskan ges ut i tre editioner. Det som skiljer de olika editionerna åt innehållsmässigt är främst att C-delen med lokalnyheter är olika utformad. Den första editionen distribueras till de kommuner som ligger längst från Malmö och till övriga Sverige, den andra till bland annat Lunds kommun och den sista till Malmö med omnejd. Detta får till följd att Malmöborna får en mer aktuell Sydsvenskan än de som bor längre från Malmö – deadline för Malmöupplagan ligger ungefär 1,5 timmar senare än för förstaupplagan.
Tidningens innehåll[redigera]
Bortsett från dagstidningars traditionella innehåll av ledare, familjesidor och radio- och tv-tablå, samt inrikes-, utrikes-, sport-, kultur-, nöjes- och ekonominyheter, har Sydsvenskan avdelningarna Oss emellan, Ordet, Omkretsen, och Postis.
Postis är en daglig debattsida för ungdomar under 17 år. Den första Postis-spalten publicerades den 4 mars 1973 under vinjetten Postlådan. Från början förekom Postlådan bara i tidningen en gång varje söndag, men utvecklades med tiden till en daglig insändarsida. Namnet "Postis" etablerades med tiden, även om det fortfarande hette "Postlådan" till ungefär år 2002. Under en period utgavs även en månatlig Postisbilaga, men den drogs med tiden in av kostnadsskäl. Från början hade vinjetten en Postlåda, men den 30 augusti 1979 debuterade fågeln Abragon, tecknad av Ursula Wilby. Från början var Bodil Davidsson redaktör, men nuvarande redaktör är sedan en lång tid den anonyma signaturen "Anders" bakom vilken en lång rad redaktörer passerat revy.
Omkretsen används som titel för bevakningen i Malmö stads och Lunds kommuns kranskommuner: Kävlinge, Lomma, Burlövs, Staffanstorps, Svedala, Vellinge och Trelleborgs kommuner. Lokalredaktionen i Eslöv lades ned 2008.
Omkretsen utkom för första gången den 23 september 1972 som en egen bilaga och var en satsning för att öka läsandet i kranskommunerna.
Uppmärksammade publiceringar och artiklar[redigera]
Den 13 februari 2008 publicerade Sydsvenskan på nyhetsplats en av de omtalade danska Muhammedbilderna. Publiceringen väckte också en del ofrivillig uppmärksamhet eftersom den dåvarande chefredaktören Peter Melin oväntat avled samma dag som bilderna publicerades i tidningen.
Chefredaktörer[redigera]
- 1870–1907 Carl Herslow
- 1907–1923 Karl Albert Härje
- 1923–1928 Ewald Stomberg
- 1928–1930 Hans Cavalli
- 1930–1931 Karl Ludvig Schiött
- 1931–1934 Pierre Backman
- 1934–1935 Gösta Torelius
- 1935–1946 Claes Lindskog
- 1946–1967 Christer Wahlgren
- 1967–1987 Olof Wahlgren
- 1987–1990 Kurt Karlsson
- 1990–1992 Per Gunnar Holmgren
- 1992–1992 Håkan Bengtsson
- 1992–1998 Jan Wifstrand
- 1998–1999 Anna Grosskopf (tf)
- 1999–2004 Hans Månson
- 2005–2008 Peter Melin
- 2008–2008 Jonas Gruvö (tf)
- 2008–2013 Daniel Sandström
- 2013– Lars Dahmén
Referenser[redigera]
- ^ http://ts.se/Mediefakta/Index.aspx?mc=001908 | TS Mediefakta
- ^ ”Bokslut & Nyckeltal - Sydsvenska Dagbladets Aktiebolag”. AllaBolag.se. http://www.allabolag.se/5560027608/bokslut.
- ^ ”Om Sydsvenskan”. Sydsvenskan. http://sydsvenskan.se/globalinfo/article93896.ece. Läst 2008-04-14.
- ^ Sveriges periodiska litteratur, del 3, post 902.
Externa länkar[redigera]
|
||||||||||||||
