Lars Vilks

Lars Vilks
Lars Vilks 2005
Födelsenamn	Lars Endel Roger Vilks
Född	20 juni 1946 Helsingborg
Verk	Nimis, Arx, Muhammedbilden i Nerikes Allehanda

Lars Endel Roger Vilks, född 20 juni 1946 i Helsingborg, är en svensk konceptkonstnär, konstkritiker, filosofie doktor i konstvetenskap, författare och debattör.

Mellan 1997 och 2003 var Vilks professor i konstteori vid konstakademin i Bergen. Han är bland annat känd för sitt kontroversiella konstverk Nimis, placerat i Kullabergs naturreservat alternativt i den av Vilks skapade staten Ladonien, där även hans bokverk Arx finns att beskåda. Andra kontroversiella konstverk är hans teckning av Muhammed som rondellhund och den så kallade Judesuggan. Han har även gjort världens största rondellhund. Som konstteoretiker argumenterar han för det institutionella konstbegreppet, i huvudsak genom sin blogg.

Konstnärlig verksamhet

Träskulpturen Nimis av Vilks i Kullaberg.

Vilks är självlärd som konstnär men akademiskt utbildad som konstteoretiker. Inledningsvis ägnade han sig på 1970-talet åt måleri men har själv karaktäriserat sin hantverksskicklighet som måttlig. Mot slutet av 1970-talet började han att arbeta med konceptuella konstprojekt, exempelvis Engångsuniversitetet 1978 och tillsammans med Leif Eriksson curaterade han utomhusutställningen Time Fuse Attitudes 1979, i Kullabergs naturreservat, som samlade ett antal verk av dåtidens mer namnkunniga internationella konceptkonsnärer. Sin verksamhet med skulpturala verk, som upptagit huvuddelen av hans konstnärliga karriär, inleddes 1980 då Nimis påbörjades. Vid denna tid gjorde postmodernismen sitt definitiva intåg på den svenska konstscenen. Vilks var en del av denna rörelse med konceptuellt inriktade konstnärer som tog avstånd från modernismens estetik, och lämnade bland annat in sig själv till vårsalongen på Vikingsberg i Helsingborg, och omvandlade sin egen bil till ett konstverk på höstutställningen hos Skånes konstförening. Ett annat konstprojekt är skapandet av den fiktiva staten Ladonia, som den 2 juni 1996 utropades som en självständig stat med en storleken på 1 km².

Ett av få verk som införlivats i en samling är hans betongskulptur Omfalos, som är 1,6 m hög och väger ett ton, och ingår sedan 2003 i Moderna museets samlingar, sedan den donerats av Ernst Billgren efter att han köpt den för 10 000 kronor.

Vilks långvariga kontroverser med myndigheter till följd av hans verksamhet i naturreservatet Kullaberg, där Nimis, Arx och Ladonien finns, har fått mycket uppmärksamhet i svenska medier. Uppmärksamheten kring verken har lett till att skulpturerna blivit turistattraktioner.

I sin verksamhet som konstteoretiker ägnar sig Vilks även åt att kommentera sin egen konstnärliga verksamhet så som den utfördes av en annan person. De olika konstverken, Vilks själv och hans gärningar, myndighetsåtgärderna och den mediala uppmärksamheten binds således samman i ett allkonstverk, i linje med den postmodernistiska konceptkonstanda som Vilks inledde sitt konstnärskap med.

Nimis

Nimis, vilket är latin och betyder "för mycket", är ett skulpturalt konstverk av Vilks. Verket påbörjades 1980 och är byggt av drivved och spillved i Kullabergs naturreservat. Eftersom verket är placerat i oländig terräng blev inte myndigheterna medvetna om dess existens förrän 1982 och beslutade då att verket skulle rivas. Detta blev startpunkten för en lång rättslig process som Vilks inkorporerade i sin konstnärliga praktik och processen kom på så sätt att bli en del av verket. Det fysiska verket växte och mätte efter några år över 100 meters på längden och vissa av konstruktionens torn sträcker sig 25 meter upp i luften. Konstverket Nimis såldes 1984 till den tyska konstnären Joseph Beuys och efter dennes död såldes det vidare till konstnärsparet Jeanne-Claude och Christo 1986.

Arx

Arx

Arx, vilket är latin och betyder "fäste", är en skulptur som också är byggd i Kullabergs naturreservat. Skulpturen består av 150 ton sten och betong och bygget påbörjades 1991. Stenarna är markerade med sidnummer och bildar boken Arx : en bok om det outsägliga, vilken fått numret ISBN 91-88248-47-X och finns katalogiserad i bibliotekskatalogen Libris 7770011. Boken har 352 "sidor" och gavs ut på förlaget Nya Doxa 1993. Eftersom Arx är byggd i ett naturreservat, och dessutom utan bygglov, dömdes Vilks av tingsrätten 1994 till 100 dagsböter à 100 kronor. Verket har skadats flera gånger av folk som försökt riva det med hjälp av släggor.

Hot och attacker

Efter publiceringen av Muhammedbilden i Nerikes Allehanda 2007 har Lars Vilks vid flera tillfällen utsatts för hot och attacker. Paralleller kan dras till Muhammedbilderna i Jyllands-Posten.

Mars 2010

Den 9 mars 2010 offentliggjordes ett åtal mot amerikanskan Colleen LaRose, även känd som Jihad Jane, där hon anklagades för försök att rekrytera islamiska terrorister att mörda Vilks. Samma dag arresterades sju personer i Irland i vad man antog var en komplott för att mörda Vilks. Fyra av de misstänkta släpptes utan åtal efter tre dagar.

Maj 2010

Den 11 maj 2010 gav Vilks en föreläsning om konst och yttrandefrihet vid Uppsala universitet, där han bland annat visade filmen Allah ho gaybar av den iranska konstnären Sooreh Hera. I filmen ses bland annat homosexuella män i en serie sexuella positioner med ansiktsmasker föreställande profeten Muhammed och hans svärson Ali. Flera åhörare reagerade kraftigt på filmen, kallade den för pornografi och begärde att den skulle stoppas. När så inte skedde utbröt tumult. En 16-årig pojke rusade fram mot Vilks, men möttes istället av ett par poliser. Den väktare som gick emellan gjorde att konstnären fick en smäll och slog sönder sina glasögon. Vilks fördes i säkerhet av polis och säkerhetsvakter. Pojken åtalades och fälldes senare för våld mot tjänsteman. Polisen använde pepparspray mot upploppsmakarna och ett antal personer greps. När poliserna meddelade att föreläsningen inte skulle återupptas jublade flera åhörare och skanderade "Muhammed". (Vilks gjorde om föreläsningen i sin helhet på Uppsala universitet den 7 oktober 2010.)

Några dagar senare, den 15 maj, utsattes Vilks hem för mordbrand. Vilks var dock inte hemma vid tillfället. Den 6 juli 2010 inleddes rättegången mot de två bröder som åtalats för mordbranden. Bröderna nekade till att ha anlagt branden, med det fanns emellertid kvarglömda föremål på brottsplatsen som hade anknytningar till de två bröderna. Bröderna dömdes till tre respektive två års fängelse för försök till mordbrand, en dom som under hösten senare fastställdes av hovrätten.

Ett stort antal svenska dagstidningar rapporterade när Vilks hemsida hackades.

Dec 2010

Den 11 december inträffade bombdåden i Stockholm 2010. I ett brev som skickats cirka tio minuter före explosionerna till Tidningarnas Telegrambyrå (TT) och Säkerhetspolisen (Säpo) anges svenska folkets tystnad inför och support av Lars Vilks Muhammedteckningar som ett av motiven till terrordådet. Samma månad förser Säpo Vilks med dygnet-runt-bevakning.

Mediedebatt kring Vilks

Vilks konst, och angrepp riktade mot honom, har gett upphov till omfattande mediedebatt. Kritiker betraktar Vilks konst som religionsmobbning och kränkning av en utsatt grupp, på liknande sätt som Åke Green (pingstpastor som åtalades men friades för hets mot folkgrupp) kränkte homosexuella, och menar att Vilks stärker rasism och islamofobi. Vilks försvarare betraktar hans provokationer som ett befogat ställningstagande för yttrandefrihet och mot religiösa fundamentalisters mord exempelvis på två översättare och en förläggare för Salman Rushdies bok Satansverserna, och mot mordhot bland annat riktade mot konstnären Elisabeth Ohlson Wallin (som gjorde fotoutställningen Ecce Homo), karikatyrtecknaren Kurt Westergaard och författaren Salman Rushdie. Vilks har främst riktat sina provokationer mot islam, men har även försökt provocera judar, och menar själv att konst handlar om kränkning.

Bibliografi

• Konst och konster, ISBN 91-85752-57-6. (1987)
• Att läsa Arx, ISBN 91-88248-43-7. (1993)
• Arx : en bok om det outsägliga, ISBN 91-88248-47-X. (1993)
• Nimis och Arx, ISBN 91-88248-50-X. (1994)
• Konstteori : kameler går på vatten, ISBN 91-88248-94-1. (1995)
• Det konstnärliga uppdraget?,ISBN 91-578-0331-5. (1999)
• T.O.A., ISBN 91-631-2330-4. (2002)
• Myndigheterna som konstnärligt material, ISBN 91-578-0429-X). (2003)
• Spartips : 34 tips för konstnärer, kommuner, vissa obemedlade samt underbetalda, ISBN 91-578-0451-6. (2004)
• Hur man blir samtidskonstnär på tre dagar (tillsammans med Martin Schibli), ISBN 91-578-0459-1. (2005)

Se även

• Muhammedbilden i Nerikes Allehanda

Externa länkar

• Officiell webbplats/blogg
• Alternativ blogg
• Vad kan vi lära oss av rondellhundarna?, intervju med Lars Vilks i Tidningen Kulturenda:Lars Vilks