Minaret

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För tidskriften, se Minaret (tidskrift)
Moské och minaret i Jordanien.
Blå moskén i Istanbul har sex minareter.

Minaret (europeisk form av arabiskans minâra, "ljusplats", fyrtorn), är ett torn i anslutning till en moskébyggnad. Upptill är minareten omgiven av ett öppet galleri eller en balkong använt av böneutroparen för att kalla muslimerna till den rituella bönen, salat. Böneutropet i sig kallas adhan. Minareten, som på visst sätt motsvarar de kristna kyrkornas torn, står vanligen inte i något fysiskt samband med moskén, utan är löst tillbyggd. Formen växlar: en fyrsidig underbyggnad övergår till exempel i en åttahörning eller i en cylinder, från vilken galleriet springer fram, och avslutas med ett kägel-, kupol- eller lökformigt tak.

Det arabiska namnet på minaret är numera ma'dana, det vill säga plats, varifrån böneutroparens kallelse till bön utförs.

I stora städer som exempelvis Bukhara och Samarkand har många byggnader ett symmetriskt arrangerat par av minareter vilka i sådant fall spelar en rent dekorativ roll.

De första kända minareterna byggdes i hörnen av Amrmoskén i Egypten 673. Fram till 1200-talet var minareterna kvadratiska i basen, men är sedan dess i allmänhet runda (koniska).

Minareter har som symbol för muslimsk närvaro blivit en politisk fråga i Schweiz där man som resultat av en folkomröstning förbjuder nya minareter att byggas.[1]

Mu'addhin[redigera | redigera wikitext]

Mu'addhin är den arabiska benämningen på böneutroparen i en moské som kallar till bön uppifrån minareten. Den motsvarande turkiska/persiska benämningen är müezzin.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SvD

Se även[redigera | redigera wikitext]