Nova scotia duck tolling retriever

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nova scotia duck tolling retriever
Duck Toller.jpg
Rasgrupp (FCI) Grupp 8, sektion 1 Apporterande hundar
Rasgrupp (SKK) Grupp 8 Stötande och apporterande hundar
Ursprungsland  Kanada
Rasklubb Svenska Nova Scotia Duck Tolling Retriever Klubben
Specialklubb Svenska Spaniel- och Retrieverklubben
Smeknamn Tollare
Rasstandard FCI 312 Noia 64 mimetypes pdf.png PDF
Päls halv lång med längre partier på bringa, baksidan bakbenen/frambenen och stor fluffig svans.
Färg olika nyanser av rött eller orange, med vita tecken på antingen svansspets, tassar eller bringa eller bläs
Vikt
Hanhund 20-23 kg
Tik 17-20 kg
Mankhöjd
Hanhund 45-54 cm
Tik 42-51 cm
Tollare som apporterat en sjöfågel.
För andra betydelser, se Tollare.

Nova scotia duck tolling retriever (även kallad tollare) är en hundras som ursprungligen utvecklades på Nova Scotia-halvön i Kanada som traditionellt är en apporterande fågelhund. Det utmärkande med en tollare är att den inte bara apporterar, utan även lockar in andfåglar närmare stranden så att de kommer inom skotthåll, så kallad tolling.[1]

Innehåll

Historia [redigera]

Nova scotia duck tolling retriever är den yngsta retrieverrasen. Som rastyp anses den gå tillbaka till början av 1800-talet, men rasen godkändes av kanadensiska kennelklubben Canadian Kennel Club först 1945 och rasklubben bildades så sent som 1974. Ändå är det denna retriever som har det mest dunkla och odokumenterade ursprunget av de sex raserna.

Att låta hundar leka i strandkanten för att väcka änders nyfikenhet så att de kommer inom skotthåll, är en typ av jakt som bedrivits med fågelhundar i Europa under århundraden. I östra Kanadas kustland passade detta jaktsätt förträffligt och man kompletterade hundens lockande på fågel med apportering av bytet efter skottet.

Ursprunget till den kanadensiska retrievern anses vara en typ kallad Red Decoy Dog och med inkorsningar av spaniel, setter, vallhundar och lokala apportörer som den nu utdöda St. John's Dog eller andrar retrievrar, fick man så småningom fram Little River Duck Dog eller Yarmouth Toller, grunden till dagens nova scotia duck tolling retriever.

Den internationella hundorganisationen FCI erkände rasen 1982. Den första tollaren i Sverige registrerades 1984 och redan 1986 bildades rasklubben.

Registreringar i Sverige [redigera]

Egenskaper [redigera]

De flesta tollare idag är sällskapshundar, men på grund av deras unika talanger används de ofta till jakt, apportering och spårning. Den är även lämplig för agility och deltar på utställning.

Eftersom tollaren är en arbetande hund så kräver den en del av sin förare - det är inte någon sällskapshund som nöjer sig med ett varv runt kvarteret två gånger per dag. Den kräver daglig motion och aktivering med mycket nosarbete.

Tolling [redigera]

Tolling är tollarens speciella jaktsätt. Det går till så att jägaren är gömd och kastar upprepade gånger ett föremål som man låter hunden apportera, tills fåglarna av nyfikenhet närmar sig. Då kallar jägaren försiktigt in hunden. Sedan kan jägaren skjuta fågeln och därefter skicka ut hunden i vattnet för att apportera.

Utseende [redigera]

Tollaren är den minsta retrievern. Den skall göra ett kompakt och kraftfullt intryck. Den har kraftig benstomme. Bröstkorgen är djup och ryggen kort. Huvudet är kilformat med välvd hjässa, mandelformade snälla ögon och högt ansatta öron. Tassarna är stora med simhud mellan tårna. Färgen är röd, oftast med vita tecken.

Se även [redigera]

Referenser [redigera]

Noter [redigera]

  1. ^ Rasbok 2013. Nova Scotia Duck Tolling Retriever klubben. 2013. Sid. 483. ISBN 987-91-2314-8 

Källor [redigera]

Externa länkar [redigera]

Wikimedia Commons logotyp
Wikimedia Commons har media relaterad till artikeln Nova scotia duck tolling retriever.