Egentliga andfåglar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Egentliga andfåglar
Svartbukig visseland (Dendrocygna autumnalis)
Svartbukig visseland (Dendrocygna autumnalis)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Andfåglar
Anseriformes
Familj Egentliga andfåglar
Anatidae
Vetenskapligt namn
§ Anatidae
Auktor Linné, 1758
Underfamiljer
Se även text
Hitta fler artiklar om fåglar med

Egentliga andfåglar (Anatidae) är en familj av fåglar inom ordningen andfåglar. De är fåglar särskilt anpassade för att simma. De har simhud och mer eller mindre platta näbbar. Deras fjädrar skyddas av särskilda oljor som gör dem mycket vattenavvisande.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Denna familjs systematik är i förändring. Tidigare delades den ofta upp i sex underfamiljer men anatomiska karaktärer (Livezey 1986) antyder att den bättre beskrivs genom nio-tio underfamiljer. Analyser av mitokondriellt DNA (Sraml et al. 1996, Johnson & Sorenson 1999) indikerar till exempel att simänder och dykänder inte hör hemma i samma underfamilj. Det finns dock brister i Livezeys analys, mtDNA fungerar inte uteslutande som ett bra underlag för en fylogeni vad gäller vattenfåglar (speciellt inte för simänder) eftersom de har en förhållandevis hög frekvens vad gäller fertila hybrider (Carboneras 1992), i vissa ovanliga fall till och med mellan olika släkten.

Medan det saknas en överskådlig översikt av familjen Anatidae som förenar alla data i en robust fylogeni, så är orsaken till den motsägelsefulla informationen i varje fall klar. Ett fossil av arten Vegavis iaai från yngre krita, vilken är en tidig modern vattenlevande fågel som tillhör en utdöd familj, visar att Anatidae är en uråldrig grupp bland dagens fåglar. Deras tidigaste direkta förfäder, vilka dock inte finns dokumenterade som fossil, kan antas ha varit samtida med dinosaurierna. Denna långa historia med sina många evolutionära förändringar från en sorts vattenlevande fågel till en annan har fördunklat många plesiomorfier, medan många apomorfer ofta är resultatet av parallell evolution, vilket kan ses i typen av "icke-dykänder" som kan exemplifieras av så pass obesläktade släkten som Dendrocygna, Amazonetta och Cairina.

Alternativt (Terres & NAS 1991) så kan familjen Anatidae istället omfatta tre underfamiljer (i huvudsak änder, gäss och svanar) som i sin tur omfattar de ovan beskrivna grupperna som släktgrupper, där svanar separeras som underfamiljen Cygninae, gässen i underfamiljen Anserinae som också omfattar visseländer, och Anatinae omfattar de resterande kladerna.

Enligt Sibley-Ahlquists taxonomi så klassificeras inte längre visseländer som en underfamilj utan har brutits ur familjen Anatidae till att bli den egna familjen Dendrocygnidae inom ordningen andfåglar (Anseriformes).

Underfamiljer, vissa släkten och arter[redigera | redigera wikitext]

  • Dendrocygninae, visseländer, består av ett släkte Dendrocygna som omfattar nio idag förekommande arter med långbenta gåsliknade fåglar om lever i tropiskt klimat.
  • Thalassorninae, består av en ensam förekommande art vitryggig and (Thalassornis leuconotus) vilken återfinns i Afrika.
  • Anserinae, svanar och gäss, är en grupp som består av tre till sju idag förekommande släkten med 25-30 arter.
  • Stictonettinae, består av en ensam förekommande art vattrad and (Stictonetta naevosa) som förekommer i Australien. Tidigare inkluderades den i Oxyurinae, men anatomin antyder en distinkt uråldrig utvecklingslinje som kanske är närmst besläktad med Anserinae och då speciellt hönsgås (Cereopsis novaehollandiae)
  • Plectropterinae, består av en ensam förekommande art sporrgås (Plectropterus gambensis) som förekommer i Afrika och som tidigare inkluderades i gruppen "trädänder", men som är närmre släkt med Tadorninae:
  • Tadorninae, gravänder och andra medelstora gåslikande änder, är en grupp med stora fåglar som ofta befinner sig på land och som morfologiskt kan ses som mellanform för Anserinae och Anatinae. Livezeys revidering från 1986 av denna underfamilj inkluderar tio idag förekommande släkten med cirka 25 arter. Denna gruppering har dock ifrågasatts (Johnson & Sorenson 1999) och förmodligen är den parafyletisk.
  • Anatinae, simänder och moa-naloänder, är en grupp med änder som återfinns över hela världen och som förr brukade omfatta ett eller två släkten men som idag har utökats av Livezey (1986) att omfatta åtta idag förekommande släkten med ungefär 55 arter vilket inkluderar ett flertal arter som tidigare kategoriserades som "trädänder". Dock finns det indikationer på att denna indelning är parafyletisk.
  • Aythyinae, (lätta) dykänder, består av ungefär 15 arter som återfinns över hela världen och som delas upp i två-fyra släkten.
  • Merginae, (tunga dykänder), ejdrar, skrakar och andra havslevande änder, är en grupp som består av nio idag förekommande släkten med ungefär 20 arter som mest återfinns på norra halvklotet men ett antal (mestadels utdöda) skrakar återfinns på södra halvklotet.
  • Oxyurinae, kopparänder och andra änder med styv stjärt, är en liten grupp med fyra släkten, varav tre är monotypiska, som består av cirka åtta arter.

Arter med oklar underfamiljstillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett antal släkten och arter vars taxonomiska status inom familjen är oklar. Merparten av dessa gäller ett antal släkten som är svårkategoriserade huruvida de närmre besläktade med Anatinae eller Tadorninae.

Fossil[redigera | redigera wikitext]

Det finns en stor mängd fossil av anatidaeliknande fåglar men många av dessa kan av tidigare påpekade orsaker inte okritiskt tillskrivas de olika underfamiljerna.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

De egentliga andfåglarnas fjädrar har länge använts som stoppning i kuddar och täcken med mera. De är också vanliga matfåglar. Bland egentliga andfåglar finnes de fåglar som har den högsta hastigheten vid planflykt.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ragnar Hult, Anette Strugstad, Ove Karlsson, red (1995). ”2”. Guinness Rekordbok 1996. Forum AB. sid. 36. ISBN 91-37-10723-2 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Texten är till stora delar översatt från engelska wikipedias artikel Anatidae, läst 2007-11-23, där följande källor anges:

  • Johnson, Kevin P. & Sorenson, Michael D. (1999) Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus Anas). A comparison of molecular and morphological evidence. Auk vol.116, nr.3, sid:792–805. PDF fulltext
  • Livezey, Bradley C. (1986) A phylogenetic analysis of recent anseriform genera using morphological characters, Auk, vol.103, nr.4, sid:737-754. PDF fulltext
  • Sraml, M.; Christidis, L.; Easteal, S.; Horn, P. & Collet, C. (1996) Molecular Relationships Within Australasian Waterfowl (Anseriformes), Australian Journal of Zoology, vol.44, nr.1, sid:47-58. doi:10.1071/ZO9960047 (HTML sammanfattning)
  • Terres, John K. & National Audubon Society (1991) The Audubon Society Encyclopedia of North American Birds, Wings Books, New York. ISBN 0-517-03288-0