Olja av icke-biologiskt ursprung

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Olja (det vill säga råolja) av icke-biologiskt ursprung är en form av petroleum som inte bildats av döda djur och växter. Begreppet är mycket kontroversiellt eftersom forskare, framför allt i västvärlden, under större delen av 1900-talets andra hälft inte erkände den forskning som pågått inom området. Men nytt forskningresultat har nu (2009) publicerats (se nedan).

Teoretisk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Majoriteten av dagens experter hävdar att den stora delen av det petroleum som idag utvinns har ett biologiskt ursprung, det vill säga kommer ifrån döda djur och växter. Det finns dock en minoritet av forskare som hävdar att olja inte alls bildats av döda växter och djur utan istället bildats då kolväten utsatts för hårt tryck djupt ner i jordens mantel och i jordskorpan. Denna alternativa teori som oljans ursprung togs fram av forskare i Sovjetunionen under 1960- och 1970-talet. I väst förkastade man från början teorin helt och hållet, men under perioder har flera oberoende forskare, ifrån både väst och öst, fört arbetet vidare. Exempelvis publicerade den amerikanske kosmologen med mera Thomas Gold från Österrike, nytt material 1992, där han stödde den icke-biologiska teorin om oljans ursprung.

Forskare vid KTH, Stockholm (ref. Vladimir Kutcherov, professor vid avdelningen för energiteknik) har nu (år 2009) simulerat process med tryck och värme som förekommer naturligt i jordklotets inre lager. Den process som genererar kolväten, den primära beståndsdelen i olja och naturgas. Enligt Vladimir Kutcherov är resultatet en tydlig indikation att på oljan inte är på väg att ta slut, vilket forskare och experter på området länge befarat. Vladimir Kutcherov, Anton Kolesnikov och Alexander Goncharovs forskningsarbete publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience, volym 2, augusti 2009.

Eventuella svenska fyndigheter[redigera | redigera wikitext]

Astrobiologi[redigera | redigera wikitext]

Forskare har även spekulerat om, huruvida det skulle finnas kolväten på andra planeter och månar. NASA försökte exempelvis, med hjälp av rymdsonden Cassini-Huygens, fastställa om det finns kolväten på Saturnus måne Titan.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]