Opel Calibra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Opel Calibra
Opel Calibra
Grundinformation
Märke Opel
Tillverkning 1989-1997
Konstruktion
Klass Sportkupé
Karosseri 2-d kupé
Plattform FF/AWD GM2900
Besläktade Opel Vectra
Liknande Volkswagen Corrado
Ford Probe
Ford Cougar
Toyota Celica
Mazda MX-6
Honda Prelude
Mitsubishi Eclipse
Drivlina
Motor 2.0 L R4
2.0 L turbo R4
2.5 L V6
Effekt 115-204 hk
Vridmoment 170-280 nm
Växellåda 5-vxl manuell
6-vxl Getrag manuell
4-stegs automat
Dimensioner
Längd 449 cm
Bredd 191 cm
Höjd 132 cm
Kronologi
Föregångare Opel Manta

Opel Calibra var en sportbil från Opel som tillverkades mellan 1989 och 1997.

Opel Calibra introducerades 1989, som en efterföljare till Opel Manta, en framhjulsdriven kupé baserad på Opel Vectra A.

Calibra är designad av Erhard Schnell som arbetat för Opel sedan början av 1950-talet och också ritade den legendariska Opel GT. Calibran var den mest aerodynamiska massproducerade bilen, med ett Cd-värde på 0.26, i över tio år.

Tillverkningen skedde vid Opels huvudfabrik i Rüsselsheim, Tyskland och Valmets fabrik i Nystad, Finland.

Modellen såldes i Storbritannien som Vauxhall Calibra och i Australien som Holden Calibra.

Motorer[redigera | redigera wikitext]

  • 2.0 L 8v SOHC R4 - 115 HK (85 kW) (alla år) (C20NE)
  • 2.0 L 16v DOHC R4 - 150 HK (110 kW) (1990-1995) (C20XE)
  • 2.0 L 16v DOHC 'Ecotec' R4 - 136 HK (100 kW) (1995-1997) (X20XEV)
  • 2.0 L 16v DOHC turboladdad R4 - 204 HK (150 kW) (1992-1997) (C20LET)
  • 2.5 L 24v DOHC 'Ecotec' V6 - 170 HK (125 kW) (1994-1997) (C25XE) '94-'96; (X25XE) '97

Historik[redigera | redigera wikitext]

1990[redigera | redigera wikitext]

Det var den sista helgen i september 1990 som Opel Calibra introducerades för den svenska allmänheten. Generalagentens folk hoppades förstås att detta var bilen som tiotusentals svenskar väntat på. Snart skulle det visa sig att så inte var fallet. Men ändå - Opel Calibra var en fräsch fläkt från Rässelsheim. Hos Opel kanske man inte gärna berättar om hur det förhåller sig, men denne skribent är övertygad om att Calibra började livet som en prototyp utvecklad hos den tyska tuning­specialisten Irmscher. Visserligen presenterades Calibra i mitten av september 1989 men försäljningsstarten skulle planenligt dröja till i juni året därpå. Det Innebär att första årsmodellen l praktiken är att betrakta som 1991. Calibra hade en hel del plus­punkter. Tyskarna kallade den för en "Sportig coupé med progressiv design". Bilen var hyggligt fyrsitsig, och det kan man verkligen inte säga om alla coupéer. Cw-värdet var häpnadsväckande lågt, bara 0,26, och det var faktiskt världsrekord för serietillverkade bilar! De var också duktiga på att skapa anständigt utrymme i baksätet. Även bagageutrymmet var väl tilltaget.

Den goda aerodynamiken betyder att karossen är mjukt formad och tydligt kilformig. Eftersom strålkastarna är av stationär typ, som Inte far upp och ner som på till exempel Opel GT och Porsche 928, så är de hemligt smala (så kallad eflipsold-typ) och ger fronten ett rätt aggressivt utseende. Karossen uppskattades av de allra flesta och redan framåt jul 1989 hade Calibra vunnit designpris d.v.s. långt innan serietillverkningen började. Praktiskt nog - i varje fall för Opel konstruktörer och ekonomer - var Calibra baserad på Vectras bottenplatta. Det handlar alltså inte om en särskilt stor bil. Längden är 449 cm, bredden 168, höjden 129 cm och tjänstevikten ligger runt 1.250 kg. Calibra kom väl rustad redan från början. Låsningsfria bromsar med skivor både fram (ventilerade) och bak var standard. Servostyrning, lättmetallfälgar, femväxlad, tätstegad "sportlåda", elstyrda och elvärmda ytterbackspeglar, radio/kassettdäck med sex högtalare och takantenn med elektronisk signalförstärkare, tonade värmeskyddsglas och delbart/fällbart baksätesryggstöd var också standard. Även elmanövrerad sollucka var standard på bilar sålda i Sverige.

1991[redigera | redigera wikitext]

Två motoralternativ fanns, båda fyrcylindriga tvålitersmaskiner med överliggande kamaxel (dubbla i 16V). Calibra 2.0i på 115 hk (två ventiler per cylinder) och Calibra 16V på 150 hk och med fyrventilsteknik. Till den mindre motorn kunde köparen få en elektroniskt styrd fyrstegsautomat med programmen Ekonomi, Sport och Vinter. Opel Calibra är precis som Vectra framhjulsdriven, och liksom för Vectra kom snart en version med permanent fyrhjulsdrift. Systemet har en kornpakt extra enhet, som innefattar hypoid- och planetväxlar, en viskokoppling och en elektroniskt styrd flerskivig koppling som överför drivningen från den normala frontmonterade växellådan till den separata bakaxeln. Detta arrangemang varierar automatiskt vridmomentet mellan fram- och bakhjulen efter bästa väggreppet. Systemet kopplar också ur drivningen på bakhjulen vid inbromsning och förbättrar därmed stabiliteten. Framhjulsupphängningen är separat med McPherson fjäderben och krängningshämmare. Den separata bakre hjulupphängningen har dubbelkoniska miniblock skruvfjädrar och snett bakåtriktade länkarmar. Prestanda var litet drygt hyggliga och alla tre versionerna tog sig över 200­strecket. 203 km/h i topp för 2,0i, 223 för 16V och 214 för 4WD. 0-100 tiderna var 10,0, 8,5 och 9,5 sekunder. Calibra var en rätt speciell bil för Opel, som sade sig tro är ett uppsving för coupé­modeller. Den rikliga utrustningen satte dock sina spår i prislistan. Calibran var inte direkt billig. 2,0l kostade vid den svenska introduktionen den 20 september 1990 prick 170.000 kronor. 16-ventilaren gick på 186.300 och den fyrhjulsdrivna betingade 207.300 kronor. För den som inte var barskrapad och som ville skilja sig från mängden var Opel Calibra inte helt fel. Möjligen kom modellen i alldeles fel tid... Pengar hade ju plötsligt blivit en bristvara och dessutom var konkurrensen om coupé­köparna mycket stor. Calibras närmaste konkurrenter bör vara VW Corrado och Toyota Celica, men frågan är om Calibra nådde upp till deras byggkvalitet. Apropå byggkvalitet: Opel Calibra byggdes inte i Tyskland utan i den gamla Saab­Valmet-fabriken i Finland. Den hade fått kapacitet över när Saab-tillverkningen koncentrerades till Trollhättan.

1992[redigera | redigera wikitext]

I princip inga förändringar alls. Vi kan notera att 16V­versionen har sämre Cw-värde än 8-ventilaren. Det beror på att den starkare motorn kräver mer kylluft och att däcken år bredare. Liksom tidigare är 16V bättre utrustad än 115-hästarsversionen. Sålunda har Calibra 16V gastrycks­stötdämpare, dubbla utblås (som är fränt fyrkantiga!), 4­ekrad läderklädd sportratt plus läderklädd växelspaks­knopp och manschett i samma mjuka material. Nybilspriserna: Calibra 8V 174.800 kr, 16V 191.400 kr, 4WD 212.800 kr, rätt måttliga höjningar alltså.

1993[redigera | redigera wikitext]

Inte heller nu gjordes det några större ändringar på Calibra, men det kom en ny modell, som inte gick av för hackor. Det var Calibra Turbo, som på papperet skulle ge högre prestanda utan högre bränsleförbrukning. Och så var det också i verkligheten! Eller, för att vara litet mer precis: Calibra-modellerna har alltid varit bränslesnåla, och Turbon visade sig rent häpnadsväckande snål. Det där hade Opels sektion för avancerad utveckling verkligen lyckats med. Den 16-ventilade turbo­motorn gav 204 hk vid 5.600 rpm. Maximala vridmornentet 280 Nm kom redan vid 2.400 rpm, för att sedan behållas konstant ända till 4.200. Turbomotorn gav 42%högre vridmoment och 36% högre effekt än sugmotorn och ändå drog den bara 0,02 liter mer än normalmotorn per mil, mätt enligt "Euromix". Snittförbrukningen var så låg som 0,89 liter per mil! Detta var Opels första turbo­laddade bensinmotor, och den kom förstås också i Vectra. Calibra Turbo 4x4 visade upp rätt imponerande prestanda­siffror. 0-100 km/h gick på 6,8 sekunder, och från 80 till 120 km/h tog det bara åtta sekunder på femman. Toppfarten låg på 245 km/h. Calibra Turbo levererades med 6-växlad Getrag­låda och var den dittills snabbaste seriebyggda Opel-bilen. Turbo-motorn kombinerades med fyrhjulsdrivning. Det blev förvisso inget billigt krutpaket - 249.500 kronor stod det på prislappen. Calibra 8V kostade nu 180.700 kronor och 16V gick på 197.900

1994[redigera | redigera wikitext]

Tillverkningsprogrammet såg ut som året innan, men till Sverige kom nu bara Calibra V6. Denna motor var för övrigt Opels första V6-försök, och det slog som bekant mycket väl ut. En likadan motor satt i konglomeratkamraten Saab 900 V6. Den nya ECOTEC-maskinen på 2,5 liter gav 170 hk, vilket inte är så illa i en så pass lätt bil som Calibran. 0-100-tiden blev därefter, bara 7,8 sekunder. Calibra var minst lika välutrustad som tidigare, vilket bland annat innebar att bilen hade antispinnsystemet ETC. Årets enda svensksålda Calibra-modell hade visserligen den fina sexan, men inte fyrhjulsdrift. Detta är förstås förklaringen till att priset nu sjunkit till 237.500 kronor. Alltså: en enda modell med all utrustning utom 4x4.

1995[redigera | redigera wikitext]

Nu blir det svenska Calibra­programmet dubbelt så stort och omfattar två modeller! För första gången har man gjort ett antal synliga förändringar. Fronten är nu litet annorlunda (med betoning på litet) och interiören är påtagligt uppfräschad. Tydligaste ändringen är att de runda instrumenten nu fått vita tavlor med mörka markeringar. Skillnaderna mellan 16V, förutom motorn, är att den tamare modellen nu saknar elfönsterhissar, det elmanövrerade soltaket och antispinnsystemet. Likväl låg priset på 217.900 kronor. V6­modellen på 170 hk kostade 237.500. Pris och effekt bör då lämpligen jämföras med vad Turbo 4x4 kostade två nästan inflationslösa år tidigare, nämligen 249.500 kronor och 204 hk. Mycket mer kul för pengarna! Men ändå; en Calibra V6 var och är en utmärkt långfärdsbil med god komfort och fina högfartsegenskaper. Ingen sportbil, men en kompetent Gran Turismo-vagn.

1996[redigera | redigera wikitext]

Årets ändringar var praktiskt taget omöjliga att upptäcka för andra än konstruktörerna själva. Nästan det enda som ändrades var priserna. 16V kostade nu 224.500 kr och V6 gick på 251.200 kronor. Tillägget för automat var 10.200. Elhissar och elsollucka fanns bara på V6, annars var utrustningen frikostig också på 16V. Ett beprövat sätt att hålla liv i en modell som passerat zenit är att göra små specialupplagor. I fallet Calibra gjorde man flera stycken så kallade Sonder-modelle, som till exempel Color selection (i flera versioner), DTM-Edition och Edition Keke Rosberg. 1996 kom ytterligare en specialare. Den kallades Iceland Edition och såldes bara i kylskåpsvitt. Aluminiumfälgar och rutig klädsel var standard. Tveksamt om det kom några sådana till Sverige. Nytt 1996 var också ett fabriksmonterat ljudsystem från Bose, det första som funnits på en europeisk volymbil. Det här årets försäljnings­argument var tidlösa linjer, bra prestanda, låg bränsle­förbrukning och hög säkerhet, en samling argument som man tycker sig ha hört förr...

1997[redigera | redigera wikitext]

Sista årsmodellen och inga påtagliga ändringar. Samma versioner som tidigare, men till Sverige kom bara modellen med V6-motor på 2,5 liter och 170 hk. I augusti 1997 meddelades att produktionen avslutats. En sorts testamente i form av en mapp med fina färgbilder distribuerades i begränsad upplaga och gjorde samtidigt reklam för efterföljaren, den lilla Opel Tigra. Precis 566 Opel Calibra såldes nya i Sverige, varav 238 stycken bara under hösten 1990. Det blev en rivstart, men tyvärr inte så mycket mer.

Källa : [Opel Sport Club]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]