Ortodoxi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ortodoxi (renlärighet, grekiska orthodoxos, av orthos ’rätt’, ’sann’, och doxa, ’mening’) innebär strikt överensstämmelse med en viss lära; vanligen (men inte nödvändigtvis) syftande på ett kyrkosamfunds troslära. Motsatser är heterodoxi, heresi eller kätteri. Begreppet ortodoxism har använts om fanatisk ortodoxi, vilket således är en form av extremism eller dogmatism.

Idag talar man framför allt om ortodox judendom och den kristna ortodoxa kyrkan. Historiskt har man dock talat även om luthersk ortodoxi.

I överförd betydelse används ordet ortodoxa även om politisk, social eller ekonomisk trosbekännelse. En person som håller mycket hårt på en viss politisk ideologi och inte accepterar någon kompromiss kan alltså kallas för ortodox. Termen ”rådande doxa” syftar på förhärskande åsikter som få vill eller kan ifrågasätta.

Kristet ortodoxa[redigera | redigera wikitext]

Enligt kyrkomötena i Nicaea (325), i Konstantinopel (381) och i Kalcedon (451) var ortodoxa detsamma som sträng anslutning till den av kyrkan på dessa kyrkomöten formulerade läran om Treenigheten och Kristi person.

Under bildstriden i den österländska kyrkan (726-842) kallades åsikten att bilderna borde vördas för ortodoxa; denna åsikts seger firades 842 med ”ortodoxins fest”. Efter schismen mellan den romerska och den grekiska kyrkan (1054) kallar sig den senare ”den ortodoxa kyrkan”.

Under 1600-talet, då de lutherska dogmerna bildades, förekom även en omfattande "ortodoxism" eller fanatisk renlärighetsiver. Denna ortodoxism innefattade bland annat förföljelse, inklusive med våld, mot oliktänkande. Karakteristikt var att man i stället för att bilda sitt dogmatiska system efter bibeln, i själva verket sökte efter stöd i bibeln för sitt delvis oberoende av bibeln förut spekulativt färdiggjorda system. Denna typ av ortodoxism åberopande sig på Martin Luther, men utan att ha så mycket gemensamt med hans läror.

Källor[redigera | redigera wikitext]