Ideologi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ett sätt att illustrera ideologier och dess förhållande till varandra.

Politiska ideologier är idéer om hur samhället skall organiseras och styras (eller inte styras), hur dess institutioner skall vara utformade, och hur människor skall samarbeta med varandra i vardagen. Nästan alla ideologier har en människosyn, det vill säga en uppfattning om människans natur och därmed en uppfattning om vilka institutioner människan behöver samt en om hur "det goda samhället" bör se ut, något som ibland kallas "utopi". Ideologi betecknar i allmänna ordalag en åskådning, alltså en samling idéer, ofta om samhället. Termen myntades av den franske filosofen Antoine Louis Claude Destutt de Tracy i dennes bok Eléments d'idéologie (1817-1818) för att beteckna ett medvetandes uppsättning av idéer. Som klassiska ideologier räknas liberalism, socialism och konservatism. Dessa ideologier formades under 1600-talet till och med 1800-talet. Andra framträdande ideologier är kristdemokrati och grön ideologi. Till ideologier räknas också anarkism, feminism, grön ideologi och nationalism. Dessutom finns en rad korsningar mellan dessa och andra ideologier. Dessutom har alla politiska partier också någon form av ideologi, det vill säga politisk kompass för sina ställningstaganden. Denna kompass är ofta en blandning av olika ideologier i en egen mix.

Anarkistiska ideologier[redigera | redigera wikitext]

Feministiska ideologier[redigera | redigera wikitext]

Gröna ideologier[redigera | redigera wikitext]

Konservativa ideologier[redigera | redigera wikitext]

Kristdemokratisk ideologi[redigera | redigera wikitext]

Liberala ideologier[redigera | redigera wikitext]

Nationalistiska ideologier[redigera | redigera wikitext]

Socialistiska ideologier[redigera | redigera wikitext]

Andra "ideologier"[redigera | redigera wikitext]

Förutom de ovan nämnda finns ett flertal ideologier eller pseudoideologier. Humanism, Human-etik, Transhumanism, Imperialism, kolonialism, Internationalism, Nationalism (som kan ingå i flera av de ovan nämnda), Juche, Ny-Hellenism [1] [2] [3], Utilitarism, vänsterliberalism, materialism, teknokapitalism, ekomodernism, vänsterlibertarianism, eko-fascism, direktdemokrati med flera. Det finns också religiöst präglade ideologier såsom islamism och sionism.

Svenska partier och ideologi[redigera | redigera wikitext]

Enligt vanligt sätt att se på ideologier i Sverige är att placera olika partier på höger-vänster-skalan. Skalan handlar framför allt om synen på människan. Till vänster står partier med en kollektivistisk syn och till höger finns individualisterna. Det här innebär att partier ju längre till vänster, desto mer står partierna för höga skatter i kombination med olika bidragssystem och allt större statlig/kommunal kontroll över olika delar av samhället. Ju längre höger man kommer desto mer kommer lägre skatter, mindre bidrag och en syn att människors själva ska få fatta sina beslut.

I dagens Sverige är det en vanlig uppfattning att det blir allt svårare att urskilja politiska särarter och att skillnaden mellan höger och vänster har blivit mindre tydlig. Bland de etablerade partierna i Sverige finns därför en samsyn att staten ska ge en god välfärd för sina medborgare och att detta finansieras med skattemedel. Bland småpartierna däremot finns det extrema partier både till höger och till vänster och framåt.

Partiernas ideologier i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Riksdagspartiernas ideologier enligt partiprogrammen

Andra partiers ideologier enligt partiprogrammen

Ideologi enligt marxismen[redigera | redigera wikitext]

I marxistisk teori har ordet 'ideologi' en annan betydelse - det syftar där på en icke-materialistisk, ovetenskaplig världsåskådning. Se även falskt medvetande.

Andra ideologiska frågor[redigera | redigera wikitext]

Vissa ideologiska frågor är inte kopplade till de politiska ismerna utan hänger snarare samman med ett lands historia och politiska kultur. Exempel på sådana frågor är frågan om statsskick. De två vanligaste statsskicken är republik och monarki. En annan sådan fråga är statens grad av centralisering eller decentralisering. Beroende på graden av centralstyre kan en stat karakteriseras som enhetsstat eller federation.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Greeks losing interest in Hellenism,14 april 2009
  2. ^ Speech of Prime Minister Mr. Kostas Karamanlis to the Greek community of Sydney, Ministry of Foreign Affairs - Greece in the World, 22 maj 2007
  3. ^ Maria A. Raptis, http://www.helvidius.org/files/1998/1998_Raptis.pdf Greece: A Study in Nationalism], våren 1998
  4. ^ ”Där människor får växa - Centerpartiets idéprogram” (PDF). Centerpartiet. sid. 5. http://www.centerpartiet.se/Documents/%C3%96vriga%20dokument/Centerpartiets-ideprogram-partiprogram.pdf. 
  5. ^ ”Frihet att växa - Folkpartiet liberalernas partiprogram” (PDF). Folkpartiet Liberalerna. sid. 4. http://www.folkpartiet.se/upload/Dokument/partiprogram_webb.pdf. 
  6. ^ ”Principprogram” (PDF). Kristdemokraterna. sid. 4. http://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/~/media/Files/VarPolitik/Principprogram/kd_principprg.pdf.ashx. 
  7. ^ ”Partiprogram” (PDF). Miljöpartiet de gröna. sid. 1. http://www.mp.se/files/82000-82099/file_82014.pdf. 
  8. ^ ”2001:års Idéprogram”. Moderaterna. http://www.moderat.se/web/2001_ars_Ideprogram_2.aspx. 
  9. ^ ”Partiprogram för Socialdemokraterna” (PDF). Socialdemokraterna. sid. 4. http://www.socialdemokraterna.se/upload/Central/dokument/pdf/V%C3%A5rt%20parti/partiprogram.pdf. 
  10. ^ ”Partiprogram” (PDF). Vänsterpartiet. sid. 3. http://www.vansterpartiet.se/images/stories/media/dokument/politiskaprogram/partiprogram_08_inlaga.pdf. 
  11. ^ ”Sverigedemokratiskt principprogram 2011” (PDF). Sverigedemokraterna. sid. 3. https://sverigedemokraterna.se/files/2011/03/principprogram_2011.pdf. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]