Doxa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Definition[redigera | redigera wikitext]

Aristoteles har definierat doxa likt de uppfattningar hela publiken har, eller den uppfattning endast majoriteten av mottagarna har. Aristoteles hävdar även att den doxa en talare skall utgå från, är den uppfattning de mest respekterade i gruppen uppfattar som sanna.[1] Doxa innefattar bland annat vad vi anser är moraliskt rätt eller fel. Doxa sträcker sig även vidare genom vetenskapen, politiska ideologier, religiösa åskådningar samt vardagslivets trivialaste tankar.

Doxa kan sammanfattas genom en viss världsbild en grupp innehar, ett kollektivt tankemönster. Självklart kan den enskilde individens världsbild skilja sig från den stora massan. Däremot anses doxa vara den allmänna uppfattning en specifik grupp har. Något en talare skall förhålla sig till. Doxa härstammar från grekiska och betyder lära, vilket syftar på en grupps gemensamma uppfattningar. Doxa är även nära besläktade med doktrin och dogm, vilket har innebörden av gemensamma tankar hos en grupp, i detta fallet ett parti eller en kyrka.[2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Under romarriket ansågs det att talaren skulle agera enligt ett stereotypiskt mansideal, vir bonus. Genom retorikens frammarsch in i modern tid har vir bonus tynat bort och talaren skall istället förhålla sig till doxa. [3]

Under 1900-talets senare hälft, förekom det påtagliga tvivel angående vad som kan ses som vetenskapliga resultat opåverkade av personens doxa. Naturvetenskapen fick hård kritik, att genomgående objektiv vetenskap inte existerar. Vetenskapen är ständigt påverkad av de inblandades doxa. Vilket i sin tur bidrar till att doxa påverkar det vetenskapliga innehållet.[4]

Platon uttalade sig om filosofin och hävdade att denne strävar efter den reella sanning, vilket sträcker sig förbi vår doxa. Att filosofins slutliga mål är att söka en evig kunskap och skall inte påverkas av åsikter. Platon ställde doxa och episteme emot varandra, där filosofen endast söker episteme. Medan en retor endast är intresserad av våra fördomar och åsikter, vår doxa. Ett uttalande som fick konsekvenser, fejd mellan filosofin och retoriken började gro.[4]


Plats i dagens retorik[redigera | redigera wikitext]

Doxa är en av de tre pelarna i acceptanskriterierna. I acceptanskriterierna återfinns även empiri (mottagarens erfarenheter) samt praxis (mottagarens levnadssätt).[5] Doxa har även en central roll mellan sändaren och mottagaren i en retorisk situation. Talaren måste kartlägga mottagarens doxa för att kunna förändra den.[1] Filosofen och retoriken, Mats Rosengren, hävdar att retoriken är en form av doxologi. Att retorikens kunskap och verktyg skall användas för att analysera vår doxa.[1] Ordet doxa återfinns främst inom ämnet retorik, däremot har doxa letat sig vidare mot andra sammanhang. Däribland återfinns ortodoxi (strikt förhållande till en viss lära) samt heterodox (åsikt eller inställning som strider mot det som är accepterat av den [1]stora massan, doxa).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Lindqvist Grinde, Janne (2008). Klassisk retorik för vår tid Lund: Studentlitteratur. sid. 48
  2. ^ Hellspong, Lennart (2011). Konsten att tala; Handbok i praktiskt retorik. Lund: Studentlitteratur. sid. 180
  3. ^ Lindqvist Grinde, Janne (2008). Klassisk retorik för vår tid. Lund: Studentlitteratur. sid. 89
  4. ^ [a b] Lindqvist Grinde, Janne (2008). Klassisk retorik för vår tid. Lund: Studentlitteratur. sid. 40
  5. ^ Hellspong, Lennart (2011). Konsten att tala; Handbok i praktiskt retorik. Lund: Studentlitteratur. sid. 182