Otto Grimlund

Från Wikipedia
Version från den 24 maj 2017 kl. 00.41 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.3.2.2))
Otto Grimlunds gravvård på Skogskyrkogården i Stockholm.

Otto Bernhard Grimlund, född 30 december 1893 i Malmö, död 15 september 1969, var en svensk kommunistisk, senare socialdemokratisk politiker. Han var även med och bildade HSB.[1]

Biografi

Grimlund var son till handskmakaren Wilhelm Nicolaus Grimlund och Carolina Liljegren. Sedan 1917 var han gift med Olga Nilsson. Åren 1903-09 var Grimlund elev vid Malmö högre allmänna läroverk, och arbetade som fri journalist 1911–17. År 1911 anslöt han sig till den socialdemokratiska ungdomsrörelsen. Mellan 1918–25 var han medlem i den svenska kommunistiska partiledningen, och arbetade under många år för Kommunistiska Internationalen i Moskva. Han var chef för telegrambyrån Rosta (Ryska telegrambyrån i Stockholm) 1919–20 och redaktionssekreterare för Folkets Dagblad Politiken 1917–29, med avbrott för åren 1920 och 1923–24. Han var även tidningens utrikesredaktör 1923–24. Efter stalinismens framväxt i Sovjetunionen, vilken Grimlund fördömde, flyttade han tillbaka till Sverige och gick 1930 med i Socialdemokratiska arbetarepartiet. Icke desto mindre såg sig han sig själv fortfarande som kommunist.

Grimlund var ledande inom svensk och internationell hyresgäströrelse, och skrev flertal skrifter i fastighetsfrågor. I hans namn utkom 1919 smädeskriften "Mannerheim den blodige" eller "Den vite djävulen"? (1919). Sentida källor uppger dock att finländaren Allan Wallenius var den verklige författaren till denna skrift.[2][3][4]

Grimlund var ledamot av Stockholms stadsfullmäktige 1927–31 och innehade även andra kommunala uppdrag. År 1942 blev han godsägare i KlintehamnGotland. Otto Grimlund är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[5]

Bibliografi

  • Österrikes Brutus (1917, under pseudonymen Eric Örn)
  • Fastighetsägarevälde eller lagstadgat skydd åt hyresgästerna? (1926)
  • Markvärdestegring och tomträtt: Några siffror, synpunkter och reflexioner (1931)
  • Föreningen 1893 års män: jubileumsskrift 1893-1943 (red., 1943)

Externa länkar

Källor

Noter

  1. ^ ”Otto Grimlund - färgstark bostadspolitiker”. www.hsb-historien.se. http://www.hsb-historien.se/manniskorna/otto-grimlund/. Läst 26 juni 2016. 
  2. ^ Wallenius, Allan i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  3. ^ J.E.O. Screen: Mannerheim. The Years of Preparation (1970) p. 145
  4. ^ Finlands politiska partier: publikationer 1880-1944 Arkiverad 27 december 2013 hämtat från the Wayback Machine., sid. 53.
  5. ^ Göran Åstrand: Här vilar berömda svenskar (Ordalaget Bokförlag 1999) sid.54 ISBN 91-89086-02-3