Läroverk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om allmänbildande läroverk. För handelsläroverk och tekniskt läroverk se skilda artiklar.
Södra LatinSödermalm i Stockholm utgjorde en gång i tiden ett läroverk.

Läroverk var en skolform för sekundärutbildning i Sverige och i Finland från 1800-talet och fram till 1970-talet. Flera skolor som tidigare var läroverk har haft eller behållit ordet i sina namn.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Finland[redigera | redigera wikitext]

Läroverken i Finland (finsk oppikoulu) fungerade fram till grundskolereformen under 1970-talet som en fortsättning på folkskolan och istället för dess högsta klasser, liksom i Sverige.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Studenter 1908 på Stora torget i Nyköping.

Elementarläroverk var en gemensam beteckning för apologistskola och lärdomsskola i 1820 års skolordning, där började barnen efter fyra, fem eller sex år i folkskolan. Efter 1847 var det en gemensam beteckning för den skola som bildades genom en sammanslagning av de båda skolformerna.[1] Med läroverksstadgan den 1 november 1878 ersattes termen elementarläroverk av allmänt läroverk. Vid högre allmänt läroverk avlades studentexamen medan lägre läroverk saknade avgångsexamen. I 1905 års skolstadga slopades beteckningen lägre läroverk.[2] 1878–1966 var högre allmänt läroverk en beteckning på statliga gymnasier. Åren 1905–1972 benämndes skolor med de frivilliga skolformerna realskola och gymnasium som läroverk. Realskolorna började avskaffas under 1950- och 60-talen, men de sista upphörde inte förrän 1972. År 1894 beslöts att intagning i läroverk fick ske tidigast efter folkskolans tredje klass.

Studentexamen kunde avläggas också vid enskilda (privata) läroverk, till exempel Stockholms lyceum, Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk, Lundsberg, Fjellstedtska skolan, Lundellska skolan, Lunds privata elementarskola och Solbacka läroverk. På många orter var läroverken bara öppna för pojkar, ibland uttryckt i namnet "läroverk för gossar" eller "gossläroverk". Därför inrättades separata läroverk för flickor, flickläroverk. Skolor som var öppna för båda könen kunde kallas samläroverk och samrealskolor. Utöver statliga (allmänna) och privata (enskilda) läroverk, fanns det också kommunala gymnasier och realskolor. 1955 fanns 34 kommunala gymnasier i Sverige.

Termen läroverk avskaffades med Lgy 70, men vissa av de f d läroverken har behållit namnet. Andra kategorier av "högre skolundervisning", på nivån mellan folkskola och högskola, var (1955) högre folkskolor (på fem orter), folkundervisning, abnormundervisning (döv- och blindskolor) och yrkesundervisning. Till folkundervisningen räknades folkskoleseminarier (dagens lärarhögskolor), småskoleseminarier och folkhögskolor.

Till yrkesundervisningen räknades de tekniska gymnasierna, handelsgymnasier, centrala verkstadsskolor och följande specialfall (1955): Konstfackskolan, Bergsskolan i Filipstad, Textilinstitutet i Borås, Lennings textiltekniska institut i Norrköping, Grafiska institutet och August Abrahamsons stiftelse. Tekniska gymnasier jämställdes 1946 med de högre allmänna läroverken och fick då namnet högre tekniska läroverk. År 1955 fanns 15 högre tekniska läroverk.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin online
  2. ^ Bra Böckers lexikon, 1977

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]