Palindrom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Palindromet "ni talar bra latin".

Ett palindrom är en följd av skrivtecken som blir likadan oavsett om man läser den framlänges eller baklänges.

Sator-arepo-formeln förekommer ofta i gamla svartkonstböcker.

Språkliga och numeriska palindromer[redigera | redigera wikitext]

I dagligt tal avser man med palindromer främst ord, fraser eller tal, till exempel "Naturrutan", "kajak", "Mus rev inuits öra, sa röst i universum" eller "Ni talar bra latin". (Ofta väljer man att bortse från blanksteg, skiljetecken och från skillnaden mellan små och stora bokstäver i fraser som är palindromer.) Tal som är palindromer, till exempel 202 kallas palindromtal.

Ibland uppmärksammas också att vissa datum kan läsas som palindromer, till exempel 2010-01-02 (den 2 januari 2010). Om datumen bildar en palindrom beror naturligtvis på vilket datumformat man använder. De flesta källor anger den grekiske satirikern Sotades som hjärnan bakom principen för palindromer. Etymologiskt kommer palindrom av grekiskans palindromos "tillbakalöpande", "återkommande", som bildats av pali(n) "återigen" och dromos "lopp", "löpande".

Palindromer inom genetiken[redigera | redigera wikitext]

Palindromer finns inte bara i text utan även i DNA-sekvenser. I Y-kromosomen finns 8 stycken palindrom som är från 9 Kb till 1,45 Mb långa och i genomsnitt 99,97 % likadana framlänges som baklänges. [1] En teori är att detta beror på att Y-kromosomen är den enda kromosom som aldrig förekommer i dubbel upplaga, vilket gör att det inte finns någon kromosomhalva i reserv om den skulle bli muterad. Men om ena änden av ett palindrom skulle muteras så finns ju andra änden av palindromet kvar som referens.

Om palindromet "nitalarbralatin" skulle muteras till "vitalarbralatin" så finns det två sätt att korrigera detta, antingen till "vitalarbralativ" eller till "nitalarbralatin". Om cellen delar sig och en dottercell tar den ena versionen och den andra dottercellen tar den andra, så kommer ändå en cell att vara korrekt.

Eftersom Y-kromosomen innehåller gener som kodar för speciellt manliga funktioner såsom testiklar, kan man tänka sig att en muterad cell i testiklarna delar sig och ger upphov till två spermier. Den ena spermien innehåller det falska palindromet och den andra det äkta. Spermien med det falska palindromet kommer antagligen inte att fungera tillräckligt bra för att hinna först till ägget, och även om den skulle göra det så är sannolikheten låg för att den skulle ge upphov till en fertil manlig individ. Det är mycket troligare att spermien med den korrekta sekvensen hinner först.

Två av Y-kromosomens palindrom (P1 och P5) är väldigt lika varandra. En vanlig orsak till manlig sterilitet är att P1 och P5 rekombineras med varandra så att det mellanliggande området faller bort.[2]

Exempel[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rozen S, Skaletsky H, Marszalek JD, et al. (2003). ”Abundant gene conversion between arms of palindromes in human and ape Y chromosomes”. Nature 423 (6942): ss. 873–6. doi:10.1038/nature01723. PMID 12815433. http://dx.doi.org/10.1038/nature01723. 
  2. ^ Repping S, Skaletsky H, Lange J, et al. (2002). ”Recombination between palindromes P5 and P1 on the human Y chromosome causes massive deletions and spermatogenic failure”. Am. J. Hum. Genet. 71 (4): ss. 906–22. doi:10.1086/342928. PMID 12297986. PMC: 419997. http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0002-9297(07)60374-7.