Skiljetecken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
 

Skiljetecken



Skiljetecken eller interpunktionstecken är sådana skrivtecken som punkt (.), kommatecken (,), parentes (()), kolon (:), semikolon (;) och tankstreck (–), vilka används för att tydliggöra vad som avses i en text genom att skilja olika meningar, satser, satsdelar, ord och dylikt från varandra.

Interpunktion (av latinets interpunctio, 'avskilja med punkter') är bruket att sätta ut skiljetecken i en text för att göra den förståelig.

Skiljetecken tillkom för att i tryckt form kunna återge talspråkets rytm och tempo, där de olika skiljetecknen symboliserade pausernas längd. Texterna var avsedda för högläsning och med hjälp av skiljetecknen kunde den som läste återge det skrivna som det var tänkt.

Skiljetecken delas upp i stora (till exempel punkt, utropstecken och frågetecken) och små (till exempel kommatecken).

Interpunktion i svenskan[redigera | redigera wikitext]

Frågan om skiljeteckens funktion skulle vara grammatisk eller retorisk diskuterades i Sverige under början av 1900-talet. Kommatecknet kom att representera skiljetecknen vilket gav namnet "kommateringsfejden". Den grammatiska linjen vann, även om den retoriska kommateringen i dag är den vanligaste[källa behövs].

Rekommendationer för interpunktion i svenskan finns i Svenska skrivregler samt i Skiljeteckensboken. Skiljetecken, skrivtecken och typografiska grepp av Siv Strömquist[1] och i Komma rätt, komma fel och komma till punkt av Lynne Truss och Eva Halldinger[2].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Strömquist, Siv (2013). Skiljeteckensboken: skiljetecken, skrivtecken och typografiska grepp. Stockholm: Morfem. Libris 13879413. ISBN 9789198092202 
  2. ^ Truss, Lynne; Halldinger Eva (2005). Komma rätt, komma fel och komma till punkt. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9709793. ISBN 91-46-21099-7 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]