Pashtuner
Pashtuner (pashto: پښتون) också kallade pathaner. Den största folkgruppen i Pakistan, men företrädda även i Afghanistan och i Indien, är sammansatt av flera stammar. De är indoarier och talar språket pashto, som härstammar från en gammal baktrisk dialekt, vilken dock tidigt uppblandats med arabiska. Skriften är som vanligt hos muslimska folk arabisk, även om denna endast dåligt lämpar sig för att återge de indoariska språkljuden.
Följaktligen är alltså pashtunerna i allmänhet sunnitiska muslimer. Deras antal har uppskattats från 10 miljoner individer (NE) till drygt 40 miljoner. Deras befolkningsandel har uppskattats till 75 % i Pakistan och till 25 % i Afghanistan.
Folket är för övrigt till sitt ursprung blandat med persiska, indiska och semitiska beståndsdelar. Nationaldräkten, särskilt hos bergstammarna, utgörs av en lång skjorta, vida svarta byxor och en som kappa använd fårpäls jämte en brokig mössa och läderstövlar. Kvinnans ställning har tyckts vara friare än hos andra asiatiska muslimer.
Pasthunerna är delade i en stor mängd stammar, dessa i klaner och underklaner. Var stam styrs av en khan, som tidigare utnämndes av den afghanske kungen (emiren). Den största stammen, till vilken också kungadynastin hör, är durani-stammen, som innehar en stor del av södra Afghanistan, den fruktbaraste landsdelen. Durrani är dels åkerbrukare, dels herdar och har utgjort den mest civiliserade stammen, med en gammal adel, som för ett patriarkaliskt regemente. Öster om dem, på högslätten samt i dalarna i nordöst, bor den näst största stammen, ghilsai, som är delad i två huvudavdelningar, ibrahim och turan, den förra delad i 13, den senare i 3 "keils" (klaner). En annan stam är povinda. Den bebor passen ned till Indus samt idkade handel och länge även plundring i nordvästra Indien, varvid den på egna kameler förde de på sådant sätt skaffade varorna till Herat eller Buchara. Pashtunerna bebor dock knappt halva landet.
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Paštuner, 1904–1926.
