Pesach

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pesach
Pessach Pesach Pascha Judentum Ungesaeuert Seder datafox.jpg
Pesach
Typ Judisk helg
Datum Mars-april
Geografi och firare Judar, Jorden sedd från Apollo 17 Hela världen
Anledning Uttåget ur Egypten
Traditioner Måltider

Pesach (hebr. פֶּסַח), den judiska högtiden, det osyrade brödets högtid, firas till minne av uttåget ur Egypten och är en av de viktigaste judiska högtiderna. Det firas samma dag varje år i den judiska kalendern, nämligen den 15:e Nisan (se Andra Mosebok 12:6). Pesach kallas ibland judisk påsk. Eftersom den judiska kalendern är en modifierad månkalender, den beräknas efter fullmånen, infaller Pesach vid olika tider enligt den gregorianska kalendern.

Datum för Pesach[redigera | redigera wikitext]

Som alla judska helger varar Pesach från solnedgång till solnedgång och börjar på kvällen före de angivna startdatumen.[1]

  • 2013 – 26 mars till 2 april
  • 2014 – 15 april till 22 april
  • 2015 – 4 april till 11 april

Pesach, härledning av begreppet[redigera | redigera wikitext]

Pesachmåltid med det osyrade brödet matza på bordet. Illustration från Ukraina 1800-tal.

Det hebreiska ordet pesach betyder "passera förbi" och på engelska brukar termen "passover" användas. Detta syftar på Andra Mosebok 12:23, där Gud meddelar Moses att Guds ängel kommer att döda den förstfödde sonen i varje egyptiskt hem, men passera förbi de dörrar som insmorts med blod från ett lammoffer. Genom blodmarkeringen kunde därmed de judiska gossebarnen överleva.

Bibelcitatet från Andra Mosebok 12:23 är enligt följande:

Herren ska nämligen gå fram genom landet och döda egyptierna, men när han ser blodet på dörrposterna och övre dörrkarmen, ska han gå förbi det huset och inte tillåta Fördärvaren att gå in och döda den förstfödde.

Pesachfirandet i biblisk tid[redigera | redigera wikitext]

Matza - det osyrade brödet.

Ur Andra Mosebok 12:17-18:

Ni skall fira det osyrade brödets högtid, därför att det var just den dagen som jag förde era härar ut ur Egypten. I släkte efter släkte skall det vara en oföränderlig ordning att ni firar denna dag. Från kvällen den fjortonde dagen i första månaden till kvällen den tjugoförsta dagen skall ni äta osyrat bröd.

Under det judiska osyrade brödets firande samlades de firande vid Templet i Jerusalem, för att fira högtiden och offra påsklammet.

Nutida firande[redigera | redigera wikitext]

Pesach inleds vid första fullmånen efter vårdagjämningen, oftast i april, och firas under sju dagar i Israel och i åtta dagar av judarna i diasporan. Under de två första pesach-kvällarna (i Israel endast den första) håller man seder, en rituell Pesach-måltid, i hemmet. Den judiska påsken, pesach har sitt upphov i erinringen över uttåget ur Egypten (cirka 1500-talet f.Kr.), den natt då enligt judisk tradition påsklammet slaktades och dödsängeln skonade Israels folk. Ända fram till templets fall år 70 e.Kr. slaktade man lamm i Jerusalems tempel, och dessa åts under en nattlig måltid. Idag har påsklammet ersatts med den så kallade seder-måltiden, där de olika rätterna har symbolisk betydelse och där den yngste sonen ställer frågor om högtiden som fadern besvarar. Under Pesach äter man endast osyrat bröd, matza, eftersom man vid flykten från Egypten inte hann låta brödet jäsa. All jäst skall kastas ut och det ska inte finnas någon jäst i ett judiskt hem under pesachfirandet dagar; högtiden kallas även "det osyrade brödets högtid".

Symboliska maträtter[redigera | redigera wikitext]

Seder-tallrik med olika maträtter med symbolisk betydelse

Inledningen till måltiden är en välsignelse där man dricker ett glas vin. Måltiden är utformad som en pedagogisk lektion för barn, under vilken de närvarande dricker fyra glas vin och intar olika smårätter såsom charoset, en blandning av malda nötter, äpplen och kryddor som symboliserar murbruket som användes för bygget av städer i Egypten, och bittra örter som symboliserar de bittra tårar som var judarnas lott under slaveriet under farao i Egypten (1300-talet f.Kr.). Under sederkvällarna får det yngsta barnet ställa frågor om påskens seder och inleder med frågan: "Varför är denna kväll olik andra kvällar?" och sedan fortsätter frågorna "Alla andra kvällar äter vi syrat bröd, men ikväll äter vi bara osyrat bröd? Andra kvällar äter vi alla sorters grönsaker, men idag äter vi bara bittra örter? Andra kvällar doppar vi inte (brödet), men ikväll doppar vi två gånger?" Barnen har en speciell betydelse i denna judiska högtid. I judiska familjer brukar man duka fram den finaste servisen och glasen och bordsdukarna vid högtiden. Man äter, dricker och sjunger under måltiden och läser om historien om uttåget ur Egyptens och det judiska folkets befrielse från slaveriet i Egypten, Pesach-berättelsen, ur en bok som kallas Haggada ("Berättelse").

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Luach för Stockholms Stora Synagoga 2012/2013 Stockholms judiska församling Läst 2013-03-03

Källor[redigera | redigera wikitext]