Vårdagjämningen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Datum och tid (UTC) för dagjämningarna
År Vårdagjämningen
Mars
Höstdagjämningen
September
dag tid dag tid
2009 20 11:44 22 21:18
2010 20 17:32 23 03:09
2011 20 23:21 23 09:04
2012 20 05:14 22 14:49
2013 20 11:02 22 20:44
2014 20 16:57 23 02:29
2015 20 22:45 23 08:21
2016 20 04:30 22 14:21
2017 20 10:29 22 20:02
2018 20 16:15 23 01:54
Källa: USNO Earth's Seasons

Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas vårdagjämningspunkten.

Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken tidszon man befinner sig.

Natt och Dag är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen.[1] Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade atmosfäriska refraktionen. Refraktionen innebär att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen.

Dagarna omkring vårdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster. Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring vårdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden.

De flesta äldre solkalendrar räknade vårdagjämningen som nyåret, och fortfarande firas det persiska nyåret (Nouruz) på vårdagsjämningsdagen. Även det kurdiska nyåret (Newros) firas under vårdagjämningen, och firande förekommer också bland annat i Afghanistan och Tadzjikistan.

[redigera] Se även

Jordens belysning vid dagjämningspunkterna


[redigera] Källor

  1. ^ Stockholms Observatorium - Astronomiska termer