Petrellfåglar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Petrellfåglar
Galapagosalbatross (Phoebastria irrorata)
Galapagosalbatross (Phoebastria irrorata)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Underklass Neornithes
Infraklass Neognata fåglar
Neognathae
Överordning Neoaves
Ordning Petrellfåglar
Procellariiformes
Fürbringer, 1888[1]
Familjer

Procellariidae
Diomedeidae
Hydrobatidae

Pelecanoididae
Maoristormsvala (Oceanites maorianus), som tillhör de mindre arterna i ordningen, är dåligt känd och i 150 år trodde man att den var utdöd tills den återfanns igen 2003.
Maoristormsvala (Oceanites maorianus), som tillhör de mindre arterna i ordningen, är dåligt känd och i 150 år trodde man att den var utdöd tills den återfanns igen 2003.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Petrellfåglar[2](Procellariiformes) är en ordning i klassen fåglar.

Denna grupp varierar i storlek från den minsta stormsvalan på 15 cm till den gigantiska vandringsalbatrossen med ett vingspann på över tre meter. Gruppen är utpräglat pelagisk och finns över hela klotet men flest arter finns söder om ekvatorn. Många av arterna inom ordningen besöker bara land vid häckningstiden. De häckar på klippiga ensliga öar och kuster som de oftast besöker nattetid. Vissa har sina bon i hålor i marken.

De större fåglarna har långa smala vingar och seglar stora sträckor på stela vingar ibland i imponerande höga hastigheter. När det stormar flyger de som exempelvis labbar i en sorts berg- och dalbaneflykt som i fågelskådarkretsar kallas för att de "bågar". Fågeln utnyttjar då uppåtvindar som bildas på vågornas lovartsidor. Ju mer det blåser desto kraftigare uppåtvindar. Sedan kan fågeln glidflyga på läsidan av vågen.

De mindre arterna som exempelvis stormsvalorna tar sig fram i vågdalarna med korta fladdriga vingslag.

Färgskalan på denna grupp är svart, vit och grå med vissa inslag av brunare fjäderdräkt. De har rak näbb med nedåtböjd spets. Det mest särskiljande draget hos denna grupp fåglar är dock att de har en eller två rörformiga näsöppningar på näbben. Bakom pannan sitter en körtel som koncentrerar saltet ur de havsvatten som fågeln dricker och detta saltkoncentrat rinner ut ur de rörformiga näsöppningarna som en tår från näbben. Den del i hjärnan som är förknippad med lukt är också förstorad hos ordningen men man vet idag inte exakt hur detta används.

Ordningen har tidigare ibland kallats Tubinares.[3] Gruppen har ibland tilldelats det svenska trivialnamnet stormfåglar eftersom de först vid stormar blir synliga invid kusterna när de trycks in mot land och att de förekommer i stormiga vatten. Idag refererar stormfåglar till petrellfågelfamiljen Procellariidae.

Familjer[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Brands, Sheila (Aug 14 2008). ”Systema Naturae 2000 / Classification - Parker (1982)”. Project: The Taxonomicon. http://sn2000.taxonomy.nl/Parker/1982/Classification/51469.htm. Läst 12 februari 2009. 
  2. ^ Erling Jirle (2009) Världens fågelfamiljer, version 4. 12 januari, <[http:www.pheromone.ekol.lu.se www.pheromone.ekol.lu.se]>, läst 2009-11-06
  3. ^ Alfred Brehm (1926) Djurens liv. Fåglarna. 4:e fullständigt omarbetade & tillökade upplagan, Stockholm, vol.9, sid:445