Pluralism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För musikalbumet av Eldkvarn, se Pluralism (musikalbum).

Pluralism är ursprungligen en metafysisk term som står i motsatsställning till dualism och monism. Från metafysiken har begreppet överförts till andra områden, främst till den politiska filosofin.

Pluralismen hävdar att det finns flera företeelser som har intrinsikalt värde, till motsats från hedonismen som påstår att endast välbefinnandet har intrinsikalt värde. Pluralisterna gör alltså skillnad på olika sorters välbefinnande: till exempel ger kärlek och att äta något gott inte samma sorts välbefinnande.[1]

Den filosofiska pluralismen kan ha olika betydelser:

  1. Substanspluralism, som till skillnad från tron på ett urämne, utgår från att det finns flera olika substanser; det är en åsikt som finns dold i flera filosofers teorier, som brukar betraktas som dualister eller monister, till exempel René Descartes som menade att själen har flera substanser.
  2. Metodologisk pluralism som finns av två slag
    1. Svag metodologisk pluralism vilket är åsikten att vetenskapen främjas av att flera olika konkurrerande metoder används parallellt, även om det är troligt att en metod är mer rationell än den andre, se Paul Feyerabend. Detta kan uppfattas som filosofisk liberalism eller anarkism.
    2. Stark metodologisk pluralism är ståndpunkten att det dels de facto förekommer olika vetenskapliga metoder, och att det är omöjligt att göra rationella val mellan dessa, dels att denna mångfald är eftersträvansvärd. Denna ståndpunkt har under senare tid fått stor spridning genom Thomas Kuhns teori om paradigm och paradigmskiften.

Moderna betydelser[redigera | redigera wikitext]

Från den filosofiska pluralismen, har begreppet införlivats i den politiska filosofin, där pluralism innebär att förespråka kulturell mångfald, minoriteters åsikter och värderingar, exempelvis ifråga om politik, religion, och kultur. Den moderna västerländska demokratin ses ofta som "pluralistisk (eller liberalism) demokrati", eftersom den bygger på fri åsiktbildning samt tanke- och religionsfrihet.

Ett pluralistiskt vetenskapsperspektiv innebär att en frågeställning behandlas utifrån fler än ett svarsalternativ.[källa behövs]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Filosofilexikonet, red. P. Lübcke, övers. Jan Hartman, Forum 1988
  • Vår skapande mångfald, Rapport från Världskommissionen för kultur och utveckling, 2:a upplagan, Svenska Unescorådet 1996
  • Gula idéer sover lugnt,Filosofi för gymnasiet Kurs A och B, Lars-Göran Alm, 1:a upplagan, Natur och kultur 2003, s142

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gula idéer sover lugnt, s. 142