Frihet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Frihet (olika betydelser).

Frihet är rättigheten att utöva och utveckla självbestämmande utan begränsningar i form av förtryck[källa behövs].

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet fri är mycket gammalt och dess ursprung är osäkert. Det förekommer i fornsvenska (fri(r)), i danska (fri) och i fornisländska (frí(r)). Men även i fornengelska (frēo), gotiska (frei(s)) och i forntyska (frî eller frei). [källa behövs]

Dess ursprungliga betydelse kan variera mellan "fri" (i motsats till träl), "älskad", "medborgare", "gå" mm. [källa behövs]

Ordet "frihetlig" är synonymt med "antiauktoritär" [källa behövs], och kan påträffas i sammanställningar som "frihetlig socialism". "Frisinnad" är däremot en tidig beteckning på "vänsterliberal", termen "nyliberal" (då den inte används som ett skällsord) syftar till någon med klassiskt liberala idéer. Engelskans libertarian samlar många olika ideologier vilka kretsar kring begreppet frihet, bl.a. klassisk liberalism och anarkism. [källa behövs].

Definition[redigera | redigera wikitext]

Frihet kan definieras "positivt" (frihet till) som de faktiska möjligheter man har att kunna handla fritt eller "negativt" (frihet från), som avsaknad av olika typer av yttre begränsningar och förtryck. Fokus ligger på den förstnämnda definitionen, således vilken kapacitet den enskilde har att i praktiken handla fritt.

Å ena sidan har vi i vår vardag olika möjlighet att mötas, diskutera och välja mellan olika alternativ - vi uppfattar oss som fria, å andra sidan är många sådana aktiviteter reglerade av lagar och regler och dessutom mer eller mindre orsaksbestämda - både som en konsekvens av den kulturella tradition vi är uppvuxna i och lagbunden såsom naturen är det.

I vilken mån frihet är en ren illusion så som determinister och fatalister menar, en mänsklig rättighet som bör garanteras alla människor av till exempel en stat eller till och med så starkt knuten till den personliga integriteten att den står över alla lagar och regler (och därmed även staten), är främst ett politiskt problem men också ett metafysiskt problem som hänger samman med vilja och förmåga.

Negativ och positiv frihet[redigera | redigera wikitext]

Frihetsgudinnan i New York var en gåva från den franska staten till USA 1886. Statyn står vid inloppet till Manhattan och ön Ellis Island där immigranter från Europa togs emot 1890-1914. Statyn blev symbolen för frihet och nya möjligheter för miljoner av invandrare till USA, bland annat från fattigdom och förföljelse i Europa.

Den negativa frihetssynen kallas inte negativ för att den är dålig, utan för att den bygger på avsaknad av förtryck. Frihet är enligt denna syn avsaknad av ofrihet, till exempel våld eller hot om våld. Det betyder att om du inte är tvingad av någon annan person att handla på ett visst sätt, så är du helt fri. Denna syn ger teoretisk möjlighet till fullständig frihet för alla. Detta kan tyckas medföra en mycket stor filosofisk förenkling som möjligen kan göra den populär bland till exempel utopister, då dessa skulle kunna tänka sig att det inte finns naturliga konflikter mellan människors frihetliga agerande.

Kritiker av denna syn menar att den negativa friheten bygger på en förenklad bild av verkligheten då man inte tar hänsyn till andra faktorer än direkta former av tvång. Till exempel så betraktar förespråkarna för en negativ frihetssyn en människa som svälter eller lider av ett missbruk som fri så länge som inte någon annan individ inte aktivt tvingar honom eller henne till något.

Den positiva frihetsynen innebär även frihet till något: att man är fri när man har möjlighet att genomföra det man önskar. Den innebär också att en persons frihet i sig kan inskränka en annans, vilket i sin tur betyder att det blir omöjligt att föreställa sig ett samhälle där alla är fria. Man kan också få sin frihet begränsad av annat än andra människor. Att hoppa till månen eller flyga utan mekaniska hjälpmedel torde till exempel vara omöjligt för alla människor och blir således en naturlig begränsning av våran "frihet".

Till skillnad från förespråkare av "negativ" frihet, anser förespråkare för en positiv frihetsdefinition givetvis oftare att just denna definition stämmer bättre med det moraliskt goda som i dagligt tal menas med frihet. Kritiker menar[källa behövs] att den är en dålig definition eftersom folk med orimliga önskemål då riskerar att göra andra ofria.

Citat[redigera | redigera wikitext]

Anarkisten Michail Bakunin har sagt att "Alla andras frihet utvidgar min egen frihet till det oändliga".

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]