Positiv särbehandling
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Positiv särbehandling är när en person ur en grupp, som bedöms som missgynnade och/eller underrepresenterade, ges förtur vid till exempel tillsättning av tjänster på en arbetsplats där den underrepresenterade eller missgynnade har jämlika meriter med andra sökande. Positiv särbehandling används som ett verktyg, i bland annat svensk jämställdhetspolitik, för att skapa en jämnare könsfördelning inom något samhällsområde.
Sverige
I Sverige får positiv särbehandling enbart användas när det gäller arbetsmarknaden och bara när det handlar om att ett visst kön är underrepresenterat, aldrig när det handlar om exempelvis underrepresenterade etniska grupper. Vidare måste meriterna hos de som ställs mot varandra vara identiska för att arbetsgivaren ska ha rätt att nyttja positiv särbehandling som verktyg.[1] Således blir positiv särbehandling ett svårtillämpbart verktyg i praktiken, då meriter mellan individer sällan är identiska. Just kravet på identiska meriter mellan de individer som ställs mot varandra, och eventuellt särbehandlas, är det som skiljer positiv särbehandling mot kvotering. I övrigt är de två verktygen desamma.
I Diskrimineringslagen går det exempelvis att läsa följande
| ” | Förbudet hindrar inte att en organisation tillhandahåller medlemmar av ena könet förmåner som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. | „ |
| – Diskrimineringslag (2008:567)[2] | ||
Således är lagen dels tydlig med att diskriminering är okej för att motarbeta diskriminering, så länge den görs med rätt syfte och på rätt grunder, dels att fokus ligger på diskriminering mellan just kön och inte andra parametrar såsom ålder, längd, ögonfärg eller religiös tillhörighet.
Kritik mot positiv särbehandling
De som är kritiska till positiv särbehandling, menar att detta är en form av omvänd diskriminering. Positiv särbehandling, menar man, är samma sak som negativ särbehandling från den överrepresenterade gruppens perspektiv. Om man väljer in en person från en underrepresentativ grupp, väljer man på samma gång bort en person från den överrepresenterade gruppen trots exempelvis samma meriter. Det blir helt enkelt en hårfin skiljelinje mellan positiv särbehandling och Diskriminering. Just kritiken mot positiv särbehandling handlar ofta om att det i praktiken rör sig om Diskriminering, trots att intentionen var god. Just intentionen och syftet till diskrimineringen kan sägas vara det som skiljer mellan regelrätt diskriminering och positiv särbehandling. En stark röst i Sverige mot just positiv särbehandling är organisationen Centrum för rättvisa, där bland annat Gunnar Strömmer har ställt sig kritisk. Han menar att diskriminering, oavsett hur gott syftet än må vara till att den genomförs, ändå undantagslöst alltid är diskriminering och att ingen människa får göras till medel för högre samhällsmål.[3]
Se även
Referenser
- ^ ”Kvotering | Nationella sekretariatet för genusforskning”. www.genus.se. https://www.genus.se/ord/kvotering/. Läst 4 december 2017.
- ^ Riksdagsförvaltningen. [http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567 ”Diskrimineringslag (2008:567) Svensk författningssamling 2008:2008:567 t.o.m. SFS 2017:1128 - Riksdagen”]. www.riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567. Läst 4 december 2017.
- ^ Rennerfeldt, Jakob. ”"Positiv särbehandling är också diskriminering"”. Svenskt Näringsliv. https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/kvotering/positiv-sarbehandling-ar-ocksa-diskriminering_537311.html. Läst 4 december 2017.