Kvotering

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Kvotering är en särbehandling som innebär att en andel av positionerna på till exempel en arbetsplats, en beslutande församling eller en utbildning, reserveras för en speciell grupp. Begreppet syftar framför allt på kvotering grundad på egenskaper som kön, hudfärg, etnicitet, funktionsnedsättning eller samhällsklass.[källa behövs]

Det finns flera anledningar till att kvotering förespråkas trots att principen om likabehandling är allmänt accepterad. En sådan anledning är att flera av de uppbyggda systemen för likabehandling i praktiken inte är likabehandlande, vilket kan motverkas med tvingande kvoter (dvs kvoteringen som instrument för att uppnå ökad formell likabehandling). En annan anledning är att de existerande systemen för likabehandling ger resultat som inte upplevs stå i samklang med utvecklingen i det omgivande samhället, och att det därför finns politiska skäl till reglering (dvs kvotering som politisk förändringsstrategi). Det finns också flera exempel på att organisationer själva valt att kvotera i t ex interna rekryteringssituationer för att uppmuntra anställda av underrepresenterade grupper och visa på värderingsmässiga ställningstaganden.[källa behövs]

Två typer av kvotering[redigera | redigera wikitext]

Man skiljer ofta mellan två former av kvotering: "radikal" och "måttfull". Den radikala kvoteringen går ut på att reservera en viss "kvot" för en underrepresenterad grupp och (så länge det finns aktuella sökande inom denna grupp) enbart gynna den mest kvalificerade inom denna grupp, oavsett om det kan finnas mer kvalificerade inom någon annan grupp. Exempelvis, om man beslutat att hälften av alla undersköterskor på en arbetsplats skall vara män, så anställer man bara de mest kvalificerade männen, så länge männen är underrepresenterade. Denna form av kvotering är relativt ovanlig och betraktas av somliga, som i exemplet nedan gällande kvotering i svensk utbildning, som olaglig. Måttfull kvotering, kallad positiv särbehandling, innebär istället att man när två sökande har samma meriter, väljer den sökande som tillhör den underrepresenterade gruppen.[1]

Måttfull kvotering kallas också positiv särbehandling och är under vissa omständigheter tillåten. Bland annat används det som ett effektivt verktyg för att upprätthålla eller uppnå en jämn könsfördelning på en arbetsplats.[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kjørup, Søren. (1999). Människovetenskaperna - Problem och traditioner i humanioras vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur
  2. ^ http://www.jamombud.se/arbetslivet/rekrytering.asp