Centrum för rättvisa
Centrum för rättvisa, CFR, är en svensk ideell insamlingsstiftelse som startade sin verksamhet 2002 och är oberoende av partier, intresseorganisationer, företag och stat. Dess ändamål är att få genomslag för de fri- och rättigheter som skyddas i Europakonventionen, grundlagen och vanlig lag. Stiftelsen driver rättsfall i domstol och verkar även för att främja det offentliga samtalet kring mänskliga rättigheter genom utbildning, forskning och deltagande i den allmänna debatten. Centrum för rättvisa tar inte betalt av sina klienter och tar på sig fall där "enskildas grundläggande fri- och rättigheter har kränkts såsom rätten till likabehandling, föreningsfrihet, äganderätt, rättssäkerhet m.m."[1] Med detta menas att motparten ska vara stat eller kommun, men att de även kan driva fall där olika särintressen "på ett otillbörligt sätt har gynnats av stat eller kommun på enskildas bekostnad."[1]
Innehåll |
[redigera] Styrelsen
- Tore Wiwen-Nilsson, advokat (ordförande)
- Gunnar Strömmer, jur. kand., counsel vid Gernandt & Danielsson, tidigare verkställande ledamot vid Centrum för rättvisa
- Anders Boquist, advokat och delägare vid Hamilton & Co
- Thomas Gür, konsult och delägare vid Ölander & Gür
- Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet
- Paula Röttorp, specialist partner vid Hannes Snellman Attorneys Ltd
- Erik Åfors, senior advisor vid Vero kommunikation
[redigera] Medarbetare
Medarbetare vid Centrum för rättvisa är:
- Clarence Crafoord, vd, tidigare chefsjurist vid Centrum för rättvisa, dessförinnan biträdande jurist vid advokatbyrån Bratt & Feinsilber.
- Mikael Kindbom, kommunikationsansvarig, jur. kand., tidigare redaktionschef för Infotorg Juridik, under många år verksam inom press, radio och tv.
- Anna Rogalska Hedlund, jurist och tidigare bland annat människorättsexpert vid Europeiska kommissionens delegation på Trinidad och Tobago och handläggare på Europadomstolen.
- Sebastian Scheiman, jurist, tidigare advokat på Roschier Advokatbyrå.
- Lina Albihn, projektledare kommunikation, kandidat i rättsvetenskap och med erfarenhet från diverse ideella organisationer.
Stiftelsen har även en årlig forskningsstipendiat:
- 2011-2012, Karolina Löf, jurist med bakgrund på Linklaters Advokatbyrå
- 2010-2011, Maria Hanbo, jurist med bakgrund på Advokatfirman Oebergs AB
- 2009-2010, Malin Wigelius, jurist med bakgrund på Advokatsamfundet
- 2008-2009, Olle Asplund, jurist och tidigare tingsnotarie samt hovrättsfiskal
- 2007-2008, Fredrik Bergman, jurist med bakgrund på Linklaters Advokatbyrå
[redigera] Oberoende och ideell
De tre första åren fick Centrum för rättvisa 1,5 miljoner från Stiftelsen Fritt näringsliv[3], men tar idag inte emot anslag eller gåvor från det allmänna, partier, intresseorganisationer eller företag. Verksamhetens finansiering bygger idag helt på gåvor och anslag från privatpersoner och andra ideella stiftelser. Robert af Jochnick, sminkföretaget Oriflames grundare, har donerat pengar sedan starten. Hans Rausing, TetraPak, är en annan donator.
[redigera] Fall
Centrum för rättvisa driver fall inom områdena Likabehandling, Näringsfrihet, Äganderätt, Rättssäkerhet och Föreningsfrihet. Några av de mest välkända fallen är:
- Midander-Lönn-fallet då Cecilia Lönn och Josefin Midander diskriminerades när Uppsala Universitet tillämpade kvotering vid antagningen till juristprogrammet. Kvinnorna fick rätt i samtliga instanser. Fallet har gett namn till ett årligt uppsatsstipendium på 25 000 kronor som delas ut till den bästa examensuppsatsen inom juridik med inriktning på fri- och rättigheter.
- Skadeståndskrav mot staten på grund av oacceptabla handläggningstider i tre fall i Regeringsrätten. Fallen är under process.
- Östberga mot Boverket, när invånarna i miljonprogramsområdet nekades att ombilda sina lägenheter till bostadsrättsförening. Östbergaborna fick rätt i kammarrätten och i november 2007 tecknades de första köpekontrakten.
[redigera] Källor
- ^ [a b] Centrum för rättvisa (hämtad 17 februari 2008)
- ^ ”CFR:s webbplats”. http://www.centrumforrattvisa.se/.
- ^ artikel i Sydsvenska Dagbladet