Prästerskap
Prästerskapet (klerkeri[1]) utgörs av en religions eller ett samfunds präster.
Abrahamitiska religionerna
Kristendomen
Inom romersk-katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkan har prästerna en exklusiv mellanställning mellan Gud och troende. Prästerna i romersk-katolska kyrkan kallas även klerus.[2] I protestantiska samfund betonas i många fall det allmänna prästadömet.
Under 500-talet växte kyrkans hierarki fram. Påvarna var världsliga härskare och fick en ordnad ekonomi på grund av peterspenningen, vilket innebar att man sände en årlig summa till påven i Rom. Klosterfolket, dvs. munkar och nunnor, avlade löften om att leva i kyskhet och fattigdom när de ingick i äktenskap med Gud. De fick betala en hemgift till kyrkan. Även kvinnor i kyrkan hade under denna tid en hög status i samhället.[källa behövs]
Judendom
Judendomen saknar efter det aronitiska prästerskapets och levitiska prästerskapets upphörande präster. Dess religiösa verksamhet leds istället av lärda, kallade rabbiner.
Islam
Islam saknar prästerskap. De troende (umma) leds av ulama, lärda.
Andra religioner
Buddhismen saknar präster (i vissa samhällen innehar munkarna dock samma roll som präster), medan många former av präster finns inom hinduismen.
Källor
Se även
- Prästståndet - ett stånd i riksdagen
- Prästadöme - inom Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga
