Hemgift

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En hemgift är traditionellt en summa pengar eller egendom som vid äktenskap överläts från familjen av familjerna till de nygifta. Hemgift har i Norden ursprungligen syftat på en gåva av brudgummens föräldrar till sin son. Redan under medeltiden börjar hemgift även kunna syfta på gåva från brudens föräldrar till de nygifta, och i medeltidens lagar kan det vara gåva från både brud och brudgums föräldrar. Hemgiftens storlek bestämdes i samband med fästningen och kunde i de medeltida lagarna bestå av såväl husgeråd som jordegendom eller guld och silver. I 1734 års lag föreskrev att hemgiften skulle återgå till boet vid den ena partnerns död och fungerade därigenom som en slags förtida arv till barnen.[1]

Inom antropologin motsvaras hemgift endast utifrån förebild i det engelska ordet dowry endast gåvor från brudens föräldrar till brudparet.[2]

Hemgiften kan ses som ett sätt att balansera den manliga arvsrätten, så att ett hushåll ska få ekonomisk hjälp från både mannens och hustruns familj. Hemgifter finns belagda sedan Hammurabis lagar, som lär att en man som skiljer sig skall återlämna hemgiften, och att om hustrun dör så skall barnen ärva hemgiften.

Ett annat perspektiv är att en familj med en vuxen dotter hade anledning att gifta bort bruden så snart som möjligt för hennes heders skull, och att brudgummen på så sätt gör familjen en tjänst.

I Finland, åtminstone i Österbottens svenskbygder var hemgift, förutom brudkistan, oftast lika med ett sovrumsmöblemang, som kunde bestå av en säng, en byrå, ett bord och stolar, en lavoar med tillbehör som tvättfat och en vattenkanna, (kallas ibland kommod). Bruden kunde också få med sig en ko eller annat husdjur.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord hemgift)
  2. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord hemgift)