Prästkrage (plagg)
Prästkragen är en krage som bärs av biskopar, präster och diakoner som del av sin kyrkliga ämbetsdräkt.
Från 1500-talets slut till mitten av 1600-talet bar präster ofta pipkrage. Det är den som gett namn åt blomman prästkrage. När pipkragen slutade att användas i andra sammanhang, forlevde den i Danmark-Norge som en del av den prästerliga ämbetsdräkten. I Norge avskaffades den 1980,[1] men i Danmark används den fortfarande. I Sverige ersattes den av en krage med nedvikta snibbar, den så kallade elvan, som fortfarande bärs till prästrocken.[2]
Under 1900-talet blev det vanligt att istället för prästrock bära en särskild prästskjorta med krage av olika modeller: en helvit krage som kallas rundkrage, en helvit krage med en lägre svart ståkrage som kallas tonsurkrage, och en krage instucken i skjortan så att bara en rektangel är synlig som kallas frimärkskrage.[2]
Den moderna kragen har tillskrivits den skotske prästen Donald McLeod som ska ha tagit fram den 1865.[3] Från den skotska kyrkan spred sig kragen till den anglikanska, den romersk-katolska och på 1960-talet till Svenska kyrkan.[2] I Sverige har rundkragen förknippats med högkyrklighet.[4]
Elva
Elvan består av en krage av tunt bomull eller linne vilken i skjortöppningen utmynnar i två rektangulära snibbar.[5] Den har synliga fållar och är hårdstärkt så att den står ut över bröstet.[2] Denna typ av krage var mycket vanlig inom Svenska kyrkan fram till 1970-talet, då bruket av den enklare, helt rektangulära kragen (frimärkskragen, se nedan) blev allt vanligare, även under gudstjänstfirande. Elvan är dock fortfarande vanlig under högtidliga kyrkoakter såsom bröllop och inte minst begravningar, där elvan i kombination med kaftan fortfarande utgör standardklädseln för begravningsförrättaren.
De två snibbarna har kommit att tolkats som symboler för stentavlorna med Mose lag som Moses mottog av Gud på Berget Sinai[6], eller som symboler för lagen och evangeliet[2].
Frimärkskragen (och även den ännu mer bildliga danska runda spetskragen) är symboler för det ansvar som givits prästen och det bildliga kvarnhjul som hängts kring hans hals.[källa behövs] Kvarnhjulet som symbol används även för att påminna om bibelordet ur Matteus 18:6 "Men den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom vore det bäst om han fick en kvarnsten hängd om halsen och sänktes i havets djup." (Jf även Lukas 17:2), som en påminnelse om att prästen på den yttersta dagen bär ansvar för hur vederbörande lett sin hjord genom förkunnelse och sakramentsförvaltning.
Pipkrage
Pipkragen tillverkas av stärkt tyg och läggs i täta rundade veck så att den ser ut som en krans av rör som står ut från halsen. De största varianterna kallas också kvarnstenskrage.
Pipkragen bars ursprungligen av den europeiska överklassens män och kvinnor från cirka 1550 till cirka 1625 och var då inte en krage som främst bars av prästerskapet. Till en början var kragarna tämligen små, men framåt sekelskiftet 1600 kom de stora varianter som kom att kallas kvarnstenskrage. Bland puritaner inom protestantismen ansågs färgade kläder, knappar, exklusiva tyger och mycket annat som synd. En av de få modedetaljer religionen inte förbjöd var spetsarna. Detta ledde till att kvarnstenskragarna i dessa grupper, främst i Nederländerna, levde kvar långt efter att kragen i övrigt kommit ur mode. Kragtypen förbjöds vid det spanska hovet 1620,[7] men då hade redan de franska spetskragarna slagit igenom. Den har därefter levt kvar som en del av ämbetsdräkten för protestantiska präster i Norge och Danmark. I Norge avskaffades bärandet av pipkrage 1980.
Pipkragen uppstod som en gradvis vidareutveckling av en sammandragen kragkant på skjortor.
Galleri
-
Erik Brahe med kvarnstenskrage, 1586. -
Margaretha de Geer, målad cirka 1660, med kvarnstenskrage. -
Pipkrage som prästkrage -
-
Rundkrage -
Tonsurkrage -
Frimärkskrage
Referenser
Noter
- ^ Jämför samarie i Store norske leksikon.
- ^ [a b c d e] Berggrén, Gunnel (2002). Prästens kläder och kyrkans textilier. Verbum. sid. 22-24
- ^ ”The Origins Of The Clerical Collar”. London Times. 14 mars 2002.
- ^ ”RUND”. Svenska akademiens ordbok. 1960. http://www.saob.se/artikel/?seek=rundkrage&pz=1#U_R2879_131671. Läst 6 september 2016.
- ^ "Prästkrage". Evl2.fi. Läst 23 september 2013.
- ^ Daniel Wistrand (28 augusti 2015), Varför har prästen prästkrage?, Dagen.
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
Tryckta källor
- R. Broby-Johanssen : Kropp och kläder. Klädedräktens historia (1994)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Prästkrage (plagg).
