Prinsessan Augusta Sofia av Storbritannien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Prinsessan Augusta Sophia av Henry Pierce Bone

Prinsessan Augusta Sofia av Storbritannien, född 8 november 1768, död 22 september 1840 på Clarence House , London, var en brittisk prinsessa, dotter till kung Georg III av Storbritannien och Charlotte av Mecklenburg-Strelitz.

Augusta var efterlängtad av fadern, som gärna ville ha en dotter. Hon ansågs vackrare än sina äldre systrar och beskrevs som en skönhet redan som barn. Efter 1771 levde hon och hennes systrar Charlotte och Elisabet skilda från sina bröder, utom då de träffades under sina dagliga promenader. De undervisades i musik, dans, konst, engelska, franska, tyska och geografi. Liksom de flesta av sina systrar levde Augusta ett isolerat och överbeskyddat liv som sällskap åt modern. Hon var rädd för folksamlingar och så blyg att hon stammade vid möten med okända personer, och hennes enda vänner var hennes förra lärare. Hon led också av häftiga humörsvägningar som barn och kunde attackera sina lärare.

Augusta debuterade officiellt i sällskapslivet på sin fars födelsedagsfirande år 1782, och efter detta år åtföljde hon och hennes systrar Charlotte och Elisabeth sina föräldrar på representation till teatern, operan och hovet klädda i likadana klänningar utom vad gällde färg. Hon och hennes systrar beundrades för den vackra anblick de utgjorde med sin opersonligt lika, porslinsliknande skönhet i offentliga sammanhang, men privat levde de ett mycket enkelt liv. Kostnaderna för att klä systrarna var mycket höga och privat fick de därför klä sig mycket enkelt; under större delen av dagen klädde de sig inte alls utan bar endast morgonrock. Hon föredrog att ägna sig åt sin myntsamling, sin syster Elisabet och sina tre yngsta bröder.

Hon stod mycket nära sin bror Vilhelm (senare Vilhelm IV av Storbritannien ) som hon brevväxlade med under hans vistelse i Tyskland; deras kontakt betydde mycket för henne, men hennes mor ogillade den. Augusta blev aldrig gift, trots att hon som brittisk prinsessa med stor hemgift var eftertraktad på äktenskapsmarknaden, och från 1785 väckte det alltmer förvåning. Hon mottog ett frieri från Danmarks tronföljare under 1780-talet och ett från Fredrik Adolf, hertig av Östergötland 1797, men båda avslogs av hennes far, som inte ville att hans döttrar skulle gifta sig.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Fraser, Flora. Princesses: The Six Daughters of George III. 2004. London: John Murray, 2005. ISBN 0-7195-6109-4