Charlotte av Mecklenburg-Strelitz

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Charlotte av Mecklenburg-Strelitz
Drottning Charlotte av Ester Denner, 1761
Kröning 22 september 1761
Företrädare Caroline av Ansbach
Efterträdare Caroline av Braunschweig
Föräldrar Karl Ludvig Fredrik av Mecklenburg-Strelitz och Elisabeth Albertina av Sachsen-Hildburghausen.
Född 19 maj 1744
Mirow, Mecklenburg-Strelitz
Död 17 november 1818 (74 år)
Kew Palace, Surrey, England
Charlotte av Mecklenburg-Strelitz, av Allan Ramsay.
Charlotte av Francis Cotes, 1767.
Charlotte, av Sir Thomas Lawrence (1789).

Charlotte av Mecklenburg-Strelitz, född 19 maj 1744, död 17 november 1818; drottning av Storbritannien, gift med Georg III av Storbritannien. Hon var dotter till Karl Ludvig Fredrik av Mecklenburg-Strelitz och Elisabeth Albertina av Sachsen-Hildburghausen. Hon var känd som en mecenat för konst.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Charlotte fick en enkel uppväxt på herrgården Mirow, där hon och hennes systrar sades ha fått en god bildning och sysselsatt sig med sömna doch broderi. Deras uppväxt har jämförts med den en dotter till en vanlig godsägare fick. Hon valdes ut som brud åt kung Georg av hans mor och rådgivare Bute, efter flera rykten om hans förälskelser och giftermålsplaner med personer som ansågs olämpliga. Hennes mor och bror samtyckte på grund av den status hon skulle få som drottning. Hon beskrivs inte som vacker, men ansågs intelligent och värdig och passa väl för en position som drottning. Hon fick en brittisk eskort av kungens representant, tre hovdamer och en general på färden över havet. Vigseln ägde rum i den kungliga kapellet i St. James's Palace dagen efter att hon hade anlänt till London.

Charlotte hade svåra problem med sin svärmor, som tog kontrollen över hennes tillvaro och umgänge med hänvisning till hovetiketten. Hon förbjöds till exempel att umgås med sin brittiska uppvaktning och fick hålla sig till sin tyska, som i gengäld krävde särskilda privilegier för att inte resa tillbaka till Tyskland. Hennes intresse för kortspel begränsades även det. Maken tog aldrig henne parti mot sin mors utan utgick ifrån att hans mor hade rätt. Äktenskapet blev dock mycket lyckligt och resulterade i nio söner och sex döttrar. Maken tros aldrig ha varit otrogen mot henne. Efter födseln av det första barnet blev Buckingham House parets privata hem, medan St. James's Palace användes för offentliga ceremonier, något hon trivdes bättre med.

Hon skulle senare säga om sin ankomst till England: "Det engelska folket tyckte inte särskilt mycket om mig, eftersom jag inte var vacker". Då hon kom till England för att gifta sig, blev hennes breda näsa ett av "dagens samtalsämnen". Det har framkommit genom forskning av dagens genealogister, att hon var ättling till Alfons III av Portugal, som år 1249 fick sonen Martin tillsammans med sin moriska älskarinna, Madalena Gil. Drottning Charlotte målades flera gånger av Allan Ramsay, som var abolitionist och sades framhäva hennes så kallade "mulattdrag" i sina porträtt av henne som ett led i sitt abolitionist-arbete.

Charlotte var en mecenat för konst; Johann Christian Bach var hennes musiklärare, Wolfgang Amadeus Mozart skrev sitt Opus 3 för henne då de möttes 1764, och Joseph Haydn var hennes gäst 1794. Hon var också en intresserad amatörbotanist och medverkade till grundläggandet av Kew Gardens: en sydafrikansk blomma fick namnet Strelitzia reginae efter henne. Hon grundade barnhem, sjukhus och stödde utbildning för kvinnor. Charlotte brevväxlade också med Marie Antoinette och sägs ha förberett gästrum åt henne under franska revolutionen.

Med tiden kom hon att utöva en del inflytande över kungen, och hon ansågs inte missbruka det. Efter makens första anfall av psykisk ohälsa 1788 rapporterades hon ha åldrats snabbt, och fått grått hår. Då Georg III insjuknade och förklarades omyndig 1811, blev hon hans förmyndare, fastän de inte träffades efter 1813, på grund av hans våldsamma och oförutsägbara reaktioner.

Ingen annan i Englands historia har varit drottning (icke regerande) lika länge som Charlotte; under femtiosju år (1761-1818).

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Georg IV av Storbritannien, 1762-1830
  2. Fredrik, hertig av York och Albany, 1763-1827
  3. Vilhelm IV av Storbritannien, 1765-1837
  4. Charlotte av Storbritannien, 1766-1828
  5. Edward av Kent, 1767-1820 (far till drottning Viktoria)
  6. Augusta Sofia av Storbritannien, 1768-1840
  7. Elisabet av Storbritannien, 1770-1840
  8. Ernst August I av Hannover, 1771-1851
  9. August Fredrik, hertig av Sussex, 1773-1843
  10. Adolf, hertig av Cambridge, 1774-1850
  11. Maria, hertiginna av Gloucester och Edinburgh, 1776-1857, g.m. William Frederick, hertig av Gloucester
  12. Sofia av Storbritannien, 1777-1848
  13. Octavius, 1779-1783
  14. Alfred, 1780-1782
  15. Amalia av Storbritannien, 1783-1810

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia


Föregångare:
Caroline av Ansbach
Drottning av Storbritannien
1761–1818
Efterträdare:
Caroline av Braunschweig