Publius Sulpicius Quirinius

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Quirinius (c. 50 f.Kr. till 21 e.Kr.) är känd ur lukasevangeliet som romersk ståthållare över Syria och Judeen vid Jesu födelse.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Quirinius föddes kring 50 f.Kr. nära Rom i en förmögen familj, men utan politiskt inflytande. Han tjänstgjorde i Spanien, blev sedan guvernör över Kreta och Cyrene. Året 12 f. Kr. utnämndes han till konsul. Han fick året därefter i uppgift bekämpa homonaderna i norra Syrien och Cilicien. Detta krig pågick åren 11–7 f. Kr.[1] Han skickades som prokonsul till Pamfylien-Galatien år 6 f. Kr., och återvände efter några år till Rom efter en militär övervinning. Året 6 e.Kr. avsattes Herodes Archelaos och Augustus utnämnde Quirinius som ståthållare över Syrien och över Iudaea (som lokal administratör över Judeen tillsattes Coponius). En av Quirinius första uppgifter var att genomföra en folkräkning för att kunna ta upp skatt. Detta ledde till seloternas revolt. År 7 e.Kr. avsatte Quirinius översteprästen Joazar och insatte Hannas i dennes ställe. Quirinius återvände till Rom år 12 och dog år 21.

Quirinius och dateringen av Jesu födelse[redigera | redigera wikitext]

I Lukasevangeliet i Bibeln omtalas Quirinius i introduktionen till berättelsen om Jesu födelse:

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien.

Lukas uppgift har bringat bibelforskare ett visst huvudbry eftersom den judiske historieskrivaren Josefus angett att en skattskrivning under Quirinius hölls i Israel år 6–7 e.Kr., och ingen annan skattskrivning är historiskt belagd.[2] Ur Matteusevangeliet kan dock utläsas att Jesus föddes under Herodes den Stores regeringstid, som dog cirka år 4 f.Kr., och att Josef och Maria med Jesus återvände från Egypten under Archelaos.

Försök till harmonisering[redigera | redigera wikitext]

Nyckeln som brukar användas för att lösa denna ekvation är tveksamheter i översättningen av två av de grekiska orden i originaltexten. För det första framgår det av den grekiska texten egentligen bara att det rörde sig om en folkräkning – inte att den har med skatteuppbörden att göra. I sin självbiografi skriver kejsar Augustus: "Därefter, ännu en gång [efter den tidigare folkräkningen år 28 f.Kr.], med maktbefogenhet som konsul, genomförde jag ensam ett lustrum [offer vid en folkräkning för beskattningsändamål] när Gajus Censorinus och Gajus Asinius var konsuler."[1] Denna folkräkning från kejsaren år 8 f.Kr. tycks ha sammanfallit med den skattskrivning (census) som hölls vart fjortonde år den syriska provinsen. Ordet πρώτη ("första") kan nämligen tänkas syfta på att det rör sig om en tidigare folkräkning genomförd av Quirinius, rimligen då tidigare än den stora skattskrivningen år 6 e.Kr., vilken Lukas utifrån omnämnande i Apostlagärningarna 5:37 uppenbarligen kände till. Detta innebär i så fall att Quirinius tillskrivs en folkräkning genomförd före hans kända period som ståthållare - antingen under en okänd mandatperiod eller under hans tid som prokonsul. En alternativ tolkning är att ordet πρώτη syftar till att tala om att det rör sig om folkräkningen genomförd före Quirinius makttillträde.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Alexander, Pat och David, red., Libris stora handbok till Bibeln, Libris 2001, s. 600. ISBN 91-7195-393-0.
  • Green, Joel B.; McKnight, Scot; red., Dictionary of Jesus and the Gospels, Intervarsity Press 1992, s. 67–68. ISBN 0-8308-1777-8

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Brogren, Anders (2007). ”Mysteriet med den försvunna skattskrivningen och andra mysterier”. Svensk Pastoraltidskrift (5). http://www.brogren.nu/skattskrivningen.htm. 
  2. ^ ”On Herod and Quirinius”. Rejection of Pascal's Wager: A Skeptic's Guide to Christianity. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2009. http://web.archive.org/web/20091026060428/http://geocities.com/paulntobin/Quirinius.html.  (engelska)