Qigong

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Qigong (气功, [tɕʰikʊŋ], även ch'i kung, chi kung) är ett antal tekniker med kinesiskt ursprung för fysisk och mental träning.

All qigongteknik har två delar, den fysiska rörelsen och de precisa tekniker som görs med sinnet och fyller den yttre rörelsen. Detta kallas i allmänhet inre och yttre form.

Historia[redigera | redigera wikitext]

När qigong blev "qigong" som vi ser det idag är inte känt. Det finns en jadefigur från 300-talet f. Kr., nu i Förbjudna stadens museum, en figur som har inristade träningsråd för qigong i sittande position.

Termen "qigong" debatteras av forskare inom ämnet. Den verkar ha fått ett uppsving under 1950-talet i Kina, medan tidigare termer som neigong och daoyin finns nedskrivna sedan minst 2300 år tillbaka i kinesiska klassiker som innehåller träningsråd i ämnet.[1] Det finns även ett flertal taoistiska texter som innehåller referenser till qigong, både från 300-talet och 500-talet f. Kr.[2][3] Där används också ett flertal andra namn som kod för att dölja teknikerna för utomstående.

Den nu existerande äldsta traditionen av qigong har sin bakgrund i taoismen och taoisterna intresse för andlig träning. Senare lärdes qigong även ut helt separat, bara för att förbättra utövarens egen hälsa utan koppling till intresse för andlig utveckling.

Precis som yoga och tibetanska träningstekniker har qigong sina rötter i schamanism.[4] Detta påstående verkar dock långsökt eftersom Kina inte finns med bland länderna kända för schamanism[5] och när yoga beskrivs nämns inte schamanism[6].

Hu Yuexian demonstrerar qigong i Barcelona. Foto: Manuel Joseph.

Användningen av Qigong spreds på 1900-talet till bredare grupper. Tidigare hade qigong alltid varit hemligt eller dolt i kloster, eller kanske bara utlärt till en handfull utvalda lärjungar. Qigong började läras ut lite mer öppet, vilket kulminerade med kommunisternas hälsopolitik på 1950-talet då det var en stor brist på läkare. Vid denna tid sattes de förenklade, folkliga formerna samman.

Qigong har funnits i väst sedan 1960-talet. Sitt första uppsving fick det i samband med hippierörelsen.

Olika riktningar och tekniker inom qigong[redigera | redigera wikitext]

Det finns över 2000 olika stilar av qigong. De kan skilja sig mycket eller litet, men de har ofta olika synsätt och träningstekniker. Bland de större teman som finns är taoistisk qigong och buddhistisk qigong; det finns även versioner av qigong som utövats huvudsakligen av konfucianer, kampkonstnärer eller utövare av den ursprungliga versionen av Zen, som i Kina kallas Chan. Buddhistisk qigong brukar ha tydliga influenser från olika versioner av Yoga som kom med buddhistiska pilgrimer från Indien, medan de äldre versionerna av taoistisk qigongträning brukar använda sinne och intention mer än bara ren fysisk andning.

Medicinsk qigong bygger på traditionell kinesisk medicin och syftar till att stärka utövarens fysiska och mentala hälsa. I Kina räknas en metod som medicinsk qigong om den har testats i vetenskapliga studier som påvisat goda hälsoeffekter och metoden godkänts av de kinesiska hälsomyndigheterna.[7] Enligt flera västerländska studier saknas dock tydliga vetenskapliga belägg för att Qigong skulle ha goda hälsoeffekter.[8][9][10][11][12] Dessa forskare har också i sina litteraturstudier funnit indikationer på att qigong kan sänka högt blodtryck.[8] Qigong ger enligt en svensk studie positiva effekter för personer som drabbats av utbrändhet. Exempelvis ledde qigongträningen till minskad upplevd stress och minskad sjukfrånvaro.[13]

Utövning av qigong[redigera | redigera wikitext]

I normala fall klarar de allra flesta vuxna, friska personer, rent fysiskt, av att lära sig träna ett qigong-rörelseprogram. Det är oftast enklare i rörelserna och tar kortare tid att lära sig än exempelvis det närbesläktade tai chi. Även personer med nedsatt rörelseförmåga kan träna qigong eftersom den positiva koncentrationen är viktigare än den yttre rörelsen.

Idag, 2010, existerar inga yttre formella kvalitetskrav på qigongutbildningar.

Qigong i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige blev qigong populärt på 90-talet. Troligen finns runt ett tjugotal huvudmetoder som utövas i Sverige varav de mest kända är Biyunmetoden och Zhineng qigong.[14]

Qigong kan fås som fysisk aktivitet på recept (FaR). FaR kan skrivas ut på vårdcentraler och syftet är att behandla eller förebygga sjukdomar.[15]

Qigong har lärts ut på svenska skolor och förskolor, exempelvis i Norrköping, sedan 1995. [16]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Maoshing Ni: Huangdi Neijing Suwen, den Gule Kejsarens Inre Klassiker, sidan 1. Shambala, 1995.
  2. ^ Robert Henricks: Lao-Tzu Te-Tao Ching, Ballantine Books, 1990.
  3. ^ David Hinton: Chuang Tzu, the Inner Chapters, Counterpoint, 1997.
  4. ^ Mircea Eliade: Shamanism – archaic techniques of ecstasy, Penguin, 1964.
  5. ^ Wikipedia. ”Schamanism”. https://sv.wikipedia.org/wiki/Schamanism. Läst 09 augusti 2014. 
  6. ^ Wikipedia. ”Yoga”. https://sv.wikipedia.org/wiki/Yoga. Läst 09 augusti 2014. 
  7. ^ Fan Xiulan: Qigong enligt Biyun. Låt livskraften återvända. Schibstedt Förlagen 2008
  8. ^ [a b] Lee MS, Oh B, Ernst E (2011). ”Qigong for healthcare: an overview of systematic reviews”. JRSM Short Rep 2 (2): sid. 7. doi:10.1258/shorts.2010.010091. PMID 21369525. 
  9. ^ Lee MS, Pittler MH, Guo R, Ernst E (August 2007). ”Qigong for hypertension: a systematic review of randomized clinical trials”. J. Hypertens. 25 (8): sid. 1525–32. doi:10.1097/HJH.0b013e328092ee18. PMID 17620944. 
  10. ^ Lee MS, Pittler MH, Ernst E (November 2009). ”Internal qigong for pain conditions: a systematic review”. J Pain 10 (11): sid. 1121–1127.e14. doi:10.1016/j.jpain.2009.03.009. PMID 19559656. 
  11. ^ Lee MS, Chen KW, Sancier KM, Ernst E (2007). ”Qigong for cancer treatment: a systematic review of controlled clinical trials”. Acta Oncol 46 (6): sid. 717–22. doi:10.1080/02841860701261584. PMID 17653892. 
  12. ^ Chan CL, Wang CW, Ho RT, et al. (June 2012). ”A systematic review of the effectiveness of qigong exercise in supportive cancer care”. Support Care Cancer 20 (6): sid. 1121–33. doi:10.1007/s00520-011-1378-3. PMID 22258414. 
  13. ^ Stenlund T, Ahlgren C, Lindahl B, Burrell G, Steinholtz K, Edlund C, Nilsson L, Knutsson A, Slunga Birgander L (2009). ”Cognitively Oriented Behavioral Rehabilitation in Combination with Qigong for Patients on Long-Term Sick Leave Because of Burnout: REST—A Randomized Clinical Trial”. International Journal of Behavioral Medicine 16 (3): sid. 294-303. doi:10.1007/s12529-008-9011-7. 
  14. ^ Suzanne Schönström: "Kinesisk medicin. Traditionell läkekonst i modern tid." Natur och kultur/Fakta etc. 2004. ISBN 978-91-27-35529-3
  15. ^ Vårdguiden (2013-02-25). ”FaR - fysisk aktivitet på recept”. http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Behandlingar/FaR---fysisk-aktivitet-pa-recept/. Läst 4 januari 2014. 
  16. ^ Norrköpings kommun. ”Drömmen om det goda”. http://www.norrkoping.se/barn-utbildning/grundskolor/subskolsajt/armbandet/var-verksamhet/drommen-om-det-goda/. Läst 4 januari 2014. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Chinese Qigong Outgoing-Qi Therapy, Zhongguo Qigong Waiqi Zhifa, Shandong Science and Technology Press, 1992.
  • Suzanne Schönström: Kinesisk Medicin. Natur & Kultur, 2004.
  • Arthur Waley: The Nine Songs: A Study of Shamanism in Ancient China. Mandala, 1955.
  • Bruce Frantzis: The CHI Revolution, 2007.
  • Fan Xiulan: Qigong enligt Biyun. Låt livskraften återvända. Schibstedt Förlagen 2008

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]