Riksspelman
Riksspelman har den spelman som erhållit Zornmärket i silver eller guld rätt att kalla sig.[1] Silvermärket kan sedan 1933 endast erhållas vid en uppspelning arrangerad av Svenska Folkdansringen. För att bli riksspelman måste man besitta dels en teknisk skicklighet, dels kännedom om spelstil i ett visst musikaliskt traditionsområde i Sverige. Detta visas genom att låtar från en viss del av Sverige spelas upp för en jury och om silvermärke delas ut blir personen i fråga riksspelman på just denna typ av låtar. Guldmärket spelar man inte upp för utan detta tilldelas spelman som anses vara en "synnerligen framstående traditionsbärare"[2]. Ett eller två guldmärken delas ut per år.[3]
De flesta riksspelmän spelar fiol men det har även utsetts riksspelmän på durspel (litet dragspel), härjedalspipa, klarinett, kohorn, kulning, munspel, nyckelharpa, näverlur, svensk säckpipa samt träskofiol. Hummel är också ett giltigt instrument vid uppspelning men några silvermärken har inte delats ut.
Cirka 740 spelmän har sedan 1933 erövrat silvermärket och titeln riksspelman.[4]
Zornmärkesuppspelning
Zornmärkesuppspelning innebär att att den som vill erövra märken får spela upp inför en jury med 3 ledamöter som alla är erfarna och erkända spelmän. Uppspelningen sker utan åhörare. Under 2015 har det ordnats även regionala uppspelningar där Zornmärket i brons eller diplom utan märke kan utdelas (inga silvermärken). På senare år har det varit ganska vanligt att de som blivit riksspelmän först erövrat ett bronsmärke. [5]
Se även
Källor
Externa länkar
- Så blir man riksspelman - Information från Svenska Folkdansringen.
- Delar av Svenskt visarkivs katalog över inspelningar finns på DISMARC
| |||||||||||||||||||||||