Riskradion

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Riskradion var ett humorprogram med Erik Blix, Jojje Jönsson och Stefan Livh i Sveriges Radio P3. Underrubriken var ”50 riskabla minuter från Göteborg”, programmet sändes sena vardagskvällar, en gång i veckan.[1]

Det sändes i fyra omgångar: Hösten 1987 (3 avsnitt), hösten 1988 (4 avsnitt) våren 1989 (4 avsnitt) och hösten 1989 (8 avsnitt). Under sommaren 1989 sändes två program med inslag från de första omgångarna, Riskradion upprepar sig.[1]

Programmet har bland annat kallats ”den intellektuella kiss- och bajshumorns inträde i svensk radio”.[2]

Ett återkommande uttryck i Riskradion var Är du så jävla bra själv då?, som ibland användes som avslutning på sketcher utan uppenbar slutpoäng.

Innehåll

Sketcher [redigera]

Ett urval av sketcher från radioprogrammet Riskradion.

Barntävlingar [redigera]

  • Arne från Rottne
  • Lisa Lusis

Berättelser [redigera]

  • Småbarnskvarten: Nalle Puh i den tyska versionen från 1938
  • Sagostunden: Totte ger järnet
  • Om Charles Bukowski hade skrivit böckerna om mumintrollen

Mannen på gatan [redigera]

Idag vid namn Rune Be... Bergström!

  • Börsen
  • Dagens skola
  • Den svenske mannen
  • Lånord

Tävlingsprogram [redigera]

  • Gissa min perversion
  • Gissa mitt lyte
  • Lagt djur ligger

Övriga [redigera]

  • Best of Lilla Sportspegeln
  • Den perfekta bröllopsnatten
  • Föreningen för
  • Medicinskåpet
  • Melodifestivalen
  • Plyschbjörn
  • Rallarna
  • Riksförbundet för alla oss som plötsligt bryter ut i vansinniga skrik (RFFAOSPBUIVS)
  • SMHI
  • Småborgerligt trauma
  • Sportpublikextra
  • Sveriges tråkigaste textförfattare
  • Sydows syndrom
  • Trackningslistan
  • Nyheter på finska
  • Hallå kverulant
  • Dagens bocktips
  • Trivial pursuit
  • Fördomar

Externa länkar [redigera]

Referenser [redigera]

  1. ^ [a b] ”Svensk Mediedatabas, sökord "riskradion"”. http://smdb.kb.se/catalog/search?q=riskradion&x=0&y=0. Läst 20 september 2011. 
  2. ^ ”Erik Blix i Politikerns sista tal på Mosebacke i morgon”. Aftonbladet: s. 36. 13 maj 1996.