Roadracing-VM 1993
Världsmästerskapen i Roadracing 1993 arrangerades av Internationella motorcykelförbundet och innehöll klasserna 500GP, 250GP och 125GP i Grand Prix-serien samt Superbike, Endurance och Sidvagn. VM-titlar delades ut till bästa förare och till bästa konstruktör. Grand Prix-serien kördes över 14 deltävlingar.
| Klass | Mästare individuellt | Mästare konstruktörer |
|---|---|---|
| 500GP | Yamaha | |
| 250GP | Honda | |
| 125GP | Honda | |
| Superbike | ||
| Endurance | ||
| Sidvagn | - |
Innehåll |
500 GP [redigera]
Säsongen 1993 blev en klassisk säsong. Wayne Rainey och Kevin Schwantz slogs om titeln och tog fyra segrar var, men titelracet fick ett abrupt slut när Rainey vurpade på Misano-banan och förlamades från ryggen och nedåt. Det var ett tragiskt slut på en lång och framgångsrik karriär. Schwantz kunde därefter ta hem sin enda VM-titel.
Delsegrare [redigera]
| Grand Prix | Vinnande förare | Konstruktör |
|---|---|---|
| Suzuki | ||
| Yamaha | ||
| Yamaha | ||
| Suzuki | ||
| Suzuki | ||
| Honda | ||
| Suzuki | ||
| Yamaha | ||
| Honda | ||
| Yamaha | ||
| Yamaha | ||
| Yamaha | ||
| Cagiva | ||
| Suzuki |
Slutställning [redigera]
| Plats | Förare | Team | Poäng |
|---|---|---|---|
| 1 | Lucky Strike Suzuki | 248 | |
| 2 | Marlboro Yamaha | 214 | |
| 3 | Rothmans Honda | 176 | |
| 4 | Rothmans Honda | 156 | |
| 5 | Marlboro Yamaha | 145 | |
| 6 | Lucky Strike Suzuki | 125 | |
| 7 | Rothmans Honda | 119 | |
| 8 | Campsa Honda | 117 |
250GP [redigera]
Tetsuya Harada från Japan blev mästare i den näst största Grand Prix-klassen. Segern vanns med endast fyra poäng, tack vare att Harada vann sista deltävlingen i Valencia samtidigt som VM-ledaren Capirossi slutade femma.
Delsegrare [redigera]
| Bana | Vinnare | Märke |
|---|---|---|
| Yamaha | ||
| Honda | ||
| Yamaha | ||
| Yamaha | ||
| Honda | ||
| Honda | ||
| Honda | ||
| Honda | ||
| Honda | ||
| Aprilia | ||
| Aprilia | ||
| Aprilia | ||
| Honda | ||
| Yamaha |
Slutställning [redigera]
| Plats | Förare | Märke | Poäng |
|---|---|---|---|
| 1 | Yamaha | 197 | |
| 2 | Honda | 193 | |
| 3 | Aprilia | 158 | |
| 4 | Honda | 142 | |
| 5 | Honda | 139 | |
| 6 | Aprilia | 129 | |
| 7 | Honda | 126 | |
| 8 | Honda | 120 |
125GP [redigera]
Tysken Dirk Raudies blev mästare i 125GP, men japanen Kazuto Sakata pressade honom hela säsongen och till slut var det trots nio segrar för Raudies mot två för Sakata nästan helt jämnt i mästerskapet.
Delsegrare [redigera]
| Bana | Vinnare | Märke |
|---|---|---|
| Honda | ||
| Honda | ||
| Honda | ||
| Honda | ||
| Honda | ||
| Honda | ||
| Honda | ||
| Honda | ||
| Honda | ||
| Honda | ||
| Honda | ||
| Honda | ||
| Honda | ||
| Aprilia |
Slutställning [redigera]
| Plats | Förare | Märke | Poäng |
|---|---|---|---|
| 1 | Honda | 280 | |
| 2 | Honda | 266 | |
| 3 | Honda | 177 | |
| 4 | Aprilia | 160 | |
| 5 | Honda | 129 | |
| 6 | Honda | 117 |
Källor [redigera]
|
|||||