Rytm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En rytm är en periodisk variation. Ordet kommer från grekiskans ρυθμός, vilket betyder tempo. En rytm som följer ett regelbundet mönster kallas meter, särskilt inom poesin. Rytmer finns i alla sammanhang där tiden är en relevant aspekt, men förknippas särskilt med musik, dans och poesi.

Rytm i musik[redigera | redigera wikitext]

Se även rytmik.

Trots att rytmen framför allt ses som trumslagarnas och slagverkarnas domän sysslar alla musiker, såväl instrumentalister som sångare, med rytm. I västerländsk musik hanteras rytmen i allmänhet inom en taktart. Hastigheten hos den underliggande pulsen är det som bestämmer musikstyckets tempo. Tempot mäts ofta med taktslag per minut (bpm, beats per minute).

Olika musikgenrer använder rytmen olika. Afrikansk musik använder mycket polyrytmik, medan den västerländska klassiska musiken är tämligen enkel sedd från rytmisk synpunkt. Den håller sig till enkla taktarter som tre fjärdelstakt (3/4) eller fyra fjärdedelstakt (4/4) med låg grad av synkopering. Under 1900-talet skrev kompositörer som Igor Stravinskij, Philip Glass och Steve Reich musik som var rytmiskt mera avancerad, samtidigt som modernister såsom Olivier Messiaen och hans elever använde ökad komplexitet för att upplösa känslan av en stadig puls. Även kompositören LaMonte Young skrev musik där den regelbundna rytmen är frånvarande, detta eftersom musiken består av långa utdragna borduntoner.

Afrikansk, kubansk och brasiliansk musik använder sig ofta av en eller flera rytmer som utgör musikens grund. I den kubanska musiken kallas grundrytmen clave, i traditionell västafrikansk musik klockrytmer (bell patterns), exempelvis bembé-rytmen.

En speciell form av rytmiska budskap är telegraferingstecken. Se vidare Morsealfabetet.