Södermanlands runinskrifter 106

Södermanlands runinskrifter 106
Runristning (runsten)
Land Sverige
Landskap Södermanland
Län Södermanland
Kommun Eskilstuna
Socken Kjula
Plats Kungshållet på Kjula ås
Koordinater 59°23′00″N 16°40′19″Ö / 59.38337°N 16.67203°Ö / 59.38337; 16.67203
Kulturmärkning
Fornlämning
 - FMIS beteckn Kjula 11:2
Tillkomsttid V
Signum Sö 106
Stil Pr1
Information från FMIS samt Samnordisk runtextdatabas.

Sö 106 är en vikingatida runsten vid Kungshållet på Kjula ås, Kjula socken och Eskilstuna kommun i Södermanland.[1] Runstenen, av granit, är 3,4 meter hög, 1,25 meter bred och 0,4 meter tjock och står troligen på ursprunglig plats. Runhöjden är 10-15 cm och både långkvistrunor och stavlösa runor förekommer. Den hör till stilgruppering Pr1 (1010-1050).[2]

Runstenen, som är Södermanlands största, är troligen ristad av samme runristare som Sigurdsristningen, och det anses vara samma vikingatida ätt som förekommer i båda inskrifterna.[3]

Inskriften[redigera | redigera wikitext]

Translitterering av runraden:

alrikʀ ¤ raisti ¤ stain × sun × siriþaʀ × at × sin faþur × sbiut ×× saʀ × uisitaula × um × uaʀit : hafþi × burg × um brutna : i : auk × um barþa +× firþ × han × kar(s)aʀ + kuni + alaʀ ×[1]

Normalisering till runsvenska:

Alrikʀ ræisti stæin, sunn Sigriðaʀ, at sinn faður Spiut, saʀ vestarla um vaʀit hafði, borg um brutna i ok um barða, færð hann karsaʀ kunni allaʀ.[1]

Översättning till nusvenska:

Alrik reste stenen, son till Sigrid, efter sin fader Spjut. Han västerut varit hade, borg han brutit och besegrat. Befästningskonster kunde han alla (?)[2]

Inskriften, vars senare del är skriven på vers, är svårtolkad. Främst är det ordet karsaʀ, föremålet för Spjuts kunskap, som är omdiskuterat. Erik Brate stannar i Sveriges runinskrifter för tolkningen att det är det anglosaxiska ordet ceaster, cœster, och föreslår (även) översättningen:

"Alrik reste stenen, son till Sigrid, efter sin fader Spjut, som västerut varit hade, nedbrutit borg och i den slagit anglosaxarnes här. Anglosaxiska fästena kände han alla."[4]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Samnordisk runtextdatabas, Sö 106, 2014
  2. ^ [a b] Fornminnesregistret: Kjula 11:2
  3. ^ Runstenar i Södermanland, red. Ingegerd Wachtmeister, södermanlands museum, 1984, ISBN 91-85066-52-4
  4. ^ Elias Wessén, Erik Brate, red (1924-1936). Sveriges runinskrifter. Bd 3, Södermanlands runinskrifter. Stockholm: KVHAA. sid. 77-79. http://www.raa.se/runinskrifter/sri_sodermanland_b03_h01_text_2.pdf. Läst 23 april 2015 

Se även[redigera | redigera wikitext]