Saffir–Simpsons orkanskala

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Saffir–Simpsons orkanskala (SSHS) är en skala för att mäta storleken på de tropiska cykloner i västra Atlanten och Stilla havet öster om datumgränsen som uppnår orkanstyrka. För orkaner i andra delar av världen används andra skalor.

Skalan är uppkallad efter ingenjören Herbert Saffir och meteorologen Bob Simpson, som tillsammans utvecklade den 1971, då Simpson var chef för USA:s National Hurricane Center.[1] Skalan började tillämpas av USA:s National Weather Service 1973.[2]

Angivna vindstyrkor i Saffir–Simpsonskalan avser 1-minutsmedelvärden enligt nuvarande USA-standard. Kortvarigt (några sekunder) uppträder i regel vindbyar med betydligt högre vindhastighet, upp till 25 % över medelvärdet. Många uppgifter i litteraturen avser 10-minutersmedelvärden, som ger lägre siffror än om samma storm beskrivits med 1-minutmedelvärden. Däremot avviker enstaka toppar (vindstötar) mer från medelvärdet i 10-minuterfallet än vid 1-minutfallet.

 Kategori  meter/sekund Verkningar Exempel
1 33-42  Vattenståndet allmänt 0,9…1,2 m högre än normalt.
 Inga större skador på fast bebyggelse.
 Smärre skador på baracker, buskage, träd.
 Vissa skador på svagt byggda vägskyltar.
 Somliga strandnära gator översvämmade, småskador på bryggor.
 Orkanen Lili  2002 orsakade jordskred vid Louisianas kust.
 Orkanen Gaston  2004 orsakade jordskred längs kusten i mellersta  South Carolina.
2  >42-49  Vattenståndet allmänt >1,2…2,4 m högre än normalt.
 Taktegel o. dyl. blåser iväg, dörrar och fönster i fast bebyggelse  skadas.
 Avsevärda skador på baracker, svagt byggda vägskyltar samt på  bryggor.
 Strandnära och låglänta utfartsvägar översvämmas 2 à 4 timmar  innan stormcentrum anländer
 Småbåtar vid oskyddade ankarplatser sliter sig.
 Orkanen Frances  2004 orsakade jordskred i södra delen av  Hutchington Island, Florida.
3 >49-58  Vattenståndet allmänt >2,4…3,7 m högre än normalt.
 Väggar skadas på mindre villor och uthus.
 Småskador på skyddsvallar.
 Buskage och träd skadas, löven på träd  blåser bort. Stora träd  blåser omkull.
 Baracker och svagt byggda skyltar förstörs.
 Låglänta utfartsvägar avskärs av stigande vattenstånd 3…5  timmar innan stormcentrum anländer.
 Översvämningar nära kusten förstör mindre anläggningar, och  större konstruktioner skadas av kringflygande skräp.
 Terrängavsnitt lägre än 1,5 m över havets medelvattennivå  översvämmas så lång som 13 km från kustlinjen.
 Evakuering av lågt liggande villaområden med flera kvarter längs  strandlinjen kan bli nödvändig.
Orkanen Jeanne  och Orkanen Ivan  2004 orsakade jordskred i Florida resp  Alabama.
4 >58-69  Vattenståndet allmänt >3,7…5,5 m högre än normalt.
 Stora skador på skyddsvallar, hela tak slits bort på mindre villor.
 Buskar och träd och skyltar blåser iväg.
 Baracker demoleras fullständigt. Omfattande skador på dörrar och  fönster.
 Låglänta utfartsvägar kan vara avskurna på grund av stigande vatten  3…4 timmar innan stormcentrum anländer.
 Stora skador på de nedre våningarna i anläggningar nära  stranden.
 Terrängavsnitt som ligger lägre än 3 m över havets  medelvattennivå kan bli översvämmade och kräva massutrymning  av bostadsområden så långt som 10 km inåt land.
 Orkanen Charley  2004 orsakade jordskred i Charlotte County, Florida,  med vindstyrkor på 69 m/s.
 Orkanen Dennis  2005 slog mot Kuba
5 >69  Vattenståndet allmänt >5,5 m över havets medelvattennivå.
 Fullständig takkollaps på många villor och industribyggnader.  Somliga byggnader blir fullständigt demolerade, uthus blåser  omkull eller far helt iväg med vinden.
 Alla buskar och träd och vägskyltar har blåst omkull.
 Baracker helt demolerade. Stora skador på fönster och dörrar  förekommer allmänt.
 Låglänta utfartsvägar avskärs av stigande vattennivåer 3…5  timmar för ankomsten av stormcentrum.
 Stora skador på de lägre våningarna i anläggningar som ligger  lägre än 4,6 m över havets medelvattenstånd och inom 450 m från  strandlinjen.
 Massevakuering av låglänta bostadsområden kan bli nödvändig  så långt som 8 à 16 km från kusten.
 Sedan orkanstatistik började föras har bara 3 kategori 5-fall  orsakat jordskred i USA:

 Orkanen Wilma 2005 var den kraftigaste cyklon som någonsin  noterats över Atlanten. Den uppvisade ett lägsta lufttryck på  882 mb. Den kraftigasta tropiska cyklon som någonsin registrerats i hela världen var Tyfonen Tip som 12 oktober 1979 hade ett lufttryck i ögat på bara 870 millibar

De senaste decennierna har man noterat en ökad frekvens av riktigt kraftiga tropiska cykloner. Även om säkra bevis saknas tyder ett flertal studier på att den ökade frekvensen av "monsteroväder" har ett samband med att klimatet på jorden blir varmare (se global uppvärmning) och att vi även i framtiden får förvänta oss allt intensivare oväder. Allt fler forskare tror nu att det bara är en tidsfåga innan man registrerar oväder med medelvindhastigheter på 90 m/s (324 km/h) eller ännu mer. Därför anser en del meteorologer att man borde utöka skalan med en kategori 6. Gränsen för kategori 6 anser man borde gå vid medelvindhastgheter på 78-80 m/s (281-288 km/h). Bevisligen har man bara de senaste 3-4 åren (till exempel Orkanen Wilma, Orkanen Rita och Cyklonen Monica) registrerat tropiska cykloner med så våldsamma vindar att de skulle klassas i den hypotetiska "kategori 6". http://abcnews.go.com/US/Science/Story?id=1986862&page=2. Hittills har emellertid endast ett litet antal tropiska cykloner nått land med en kraft som skulle placera dem i "kategori 6". I Atlanten endast Orkanen Camille (1969) och Labour day hurricane (1935), i båda fallen med en enorm förödelse i de drabbade områdena. Lyckligtvis träffade de ingen storstad men forskare bävar för följderna om en cyklon med medelvindhastigheter på 90 m/s drabbar till exempel Miami-Fort Lauderdale området i södra Florida eller, ännu värre, det oerhört tättbefolkade Bangladesh/Västbengalen i Asien. Regionen är på grund av den stora befolkningstätheten, fattigdomen och den låglänta terrängen troligen det mest sårbara området i världen för tropiska cykloner.

Andra forskare är emellertid skeptiska till idén att utöka orkanskalan. Bland dem finns Robert Simpson, en av upphovsmännen till Saffir-Simpsons orkanskala. Enligt honom finns det inget behov av att införa kategori 6, helt enkelt därför att syftet med skalan är att ge allmänheten en bra indikation om cyklonens förstörelsepotential. Och när den varaktiga vindhastigheten överstiger gränsen för kategori 5 kommer kraften i vinden att vara så stark att endast konstruktioner i armerad betong kommer att stå kvar någorlunda intakta och alla byggnader belägna inom 400-500 meter från stranden kommer, hur välbyggda de än är, att skadas svårt av stormfloden eller helt enkelt skjöljas bort. Även riktigt välbyggda hus kommer, enligt Simpson att få stora skador om den utsätts för kategeri 5-vindar i bara 6 sekunder. [1] [2]

Andra skalor för tropiska cykloner[redigera | redigera wikitext]

På andra håll i världen används andra skalor. De är i flera fall uppbyggda på liknande sätt med olika kategorier men till skillnad från Saffir-Simpson skalan mäter man medelvinden under 10 minuter, istället för 1 minut vilket som nämnts tidigare ger lägre medelvärden men däremot större avvikelser från medelvärdet i de kraftigaste vindbyarna.

I södra Stilla havet är det den australienska vädertjänsten som har huvudansvaret för övervakningen. Liksom Saffir-Simpsonskalan använder man en skala med 5 kategorier men gränsvärdena är satta utifrån de maximala vindhastigheterna i vindbyarna vilket ger andra värden än Saffir-Simpson skalan. Till exempel är gränsvärdet för en kategori 5-cyklon enligt den australiensiska skalan satt till +280 km/h (78 m/s) vilket innebär att medelvärdet normalt är över 200 km/h, vilket ungefär motsvarar medelvärdet i en kraftig kategori 3-orkan enligt Saffir-Simpsonskalan om man använt 10-minuters mätperioder men normalt över 240 km/h (67 m/s) med 1 minuts medelvärde, d.v.s. en kraftig kategori 4-orkan.

I bl.a. Japan, Taiwan och Filippinerna har man inga kategorier 1-5 utan bara fyra steg - tropisk depression, tropisk storm, svår tropisk storm och tyfon (taifun) där allt över gränsen för orkan (119 km/h) är tyfon. I Indiska Oceanen går skalan från tropisk depression upp till supercyklonisk storm med en medelvindhastghet under 10 minuter över 120 knop (61 m/s - 219 km/h). Enligt Saffir-Simpsonskalan skulle detta motsvara en medelvind över 250 km/h, d.v.s. kategori 5.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Williams, Jack (May 17, 2005). ”Hurricane scale invented to communicate storm danger”. USA Today. http://www.usatoday.com/weather/hurricane/whscale.htm. Läst 25 februari 2007. 
  2. ^ Staff writer (May 9, 1973). ”'73 Hurricanes to be Graded”. The Associated Press. http://www.thehurricanearchive.com/Viewer.aspx?img=82937522_clean&firstvisit=true&src=search&currentResult=9&currentPage=50. Läst 8 december 2007. 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Saffir-Simpson Hurricane Scale

Se även[redigera | redigera wikitext]